Ökad privatisering och fördyring av äldreomsorgen kan leda till fattigvårdsliknande lösningar, skriver Marta Szebehely, forskare på Institutet för framtidsstudier, i en ny rapport.
 

Orättvisorna mellan gamla växer när äldrevården privatiseras. Dessutom växer kraven på anhöriga att ta hand om äldre som inte kan betala – vilket medför färre kvinnor på arbetsmarknaden, enligt en rapport från Institutet för framtidsstudier.

Marta Szebehely på Institutet för framtidsstudier och Gabrielle Meagher på universitetet i Sydney, Australien, hävdar i en rapport att mer resurser till vården inte är detsamma som mer privatisering.

– Det är bäst att tillföra mer pengar genom skatten. Risken med privat finansiering är att man får en fattigvårdsliknande lösning för dem med låga inkomster, säger Marta Szebehely.

Så gott som hela befolkningen vill se mer av offentlig hälsovård och äldreomsorg. Bara den tiondel av befolkningen som har allra högst inkomster tycker motsatsen.

Orsaken, enligt rapportförfattarna, kan vara att den allra rikaste delen av befolkningen inte har något behov och ingen nytta av en solidariskt försäkrad äldrevård.

Klasskillnader
Ändå har just dessa människor ett stort inflytande över vilka åsikter som förs fram i debatten.

– Ingenting tyder på att nedskärningar i offentlig omsorg gör att människor kan öppna sina plånböcker och köpa samma tjänster som tidigare.

– I stället kommer äldre med lägst inkomst att tas hand om av sina anhöriga, medan de rika kan betala. Det leder till en skiktning i vård och omsorg efter inkomst och ett större ansvar för de anhöriga till dem med lägst inkomster, säger Marta Szebehely.

Enligt statistiken är det just vad som har hänt de senaste åren.

Mellan 1989 och 2005 minskade andelen äldre med offentlig hemtjänst lika mycket för högutbildade som för lågutbildade.

Men grupperna svarade på nedskärningarna på olika sätt.

Anhöriga till de lågutbildade ryckte in i betydligt högre grad än för de högutbildade (58 procent jämfört med 37), medan de högutbildade började köpa fler tjänster privat (19 procent mot 9).

Utbyggd vård behövs

När anhöriga måste ägna mer tid åt att sköta sina sjuka föräldrar blir privatiseringen även ett hot mot arbetskraften.

– Det här är något som övriga EU och OECD ser alltmer tydligt: En offentligt utbyggd hälso- och sjukvård är viktig för att upprätthålla förvärvsfrekvensen, speciellt för kvinnor, säger Marta Szebehely.

– Över så gott som hela Europa pågår därför en utbyggnad av offentlig finansiering. I Sverige drar vi i stället ned, och i de svenska rapporter som propagerar för mer privatisering finns över huvud taget inget resonemang om hur det kan påverka förvärvsfrekvensen.

Stämmer det då inte att allt fler äldre gör vård och omsorg dyrare?

Jo, en höjning av skatten kan behövas, enligt Marta Szebehely. Men det kan räcka med någon procentenhet högre skatt jämfört med den som var före de nuvarande skattesänkningarna. Resten av resurserna skapas av tillväxten.

Monopoliserad marknad
En annan grupp som propagerar för mer privatisering är naturligt nog de privata vårdföretagen.

Denna marknad har blivit både större och mer monopoliserad, enligt rapporten.

I dag kontrolleras mer än hälften av den privata äldrevårdsmarknaden av storbolagen Carema och Attendo Care.

Dessa företag drivs för att skapa så stor vinst som möjligt till sina ägare. Ägarna är de multinationella riskkapitalbolagen 3i och IK Investment.