Ulf Lodin har kört sopor i 17 år.
 

I Stockholm pågår ett högt spel om soporna. Stockholms stad köper sophämtning till lägsta möjliga pris. De som får betala för det är sopgubbarna och renhållningsföretagen; sopgubbarna riskerar sina jobb och sina löner, medan sopföretagen riskerar rejäla förluster.

 

  Läs också: Artikeln "Sopgubbarna behåller ackord" 2010-02-25
   

Ulf Lodin har varit sopgubbe i Stockholm i 17 år. De senaste tio åren har han jobbat i samma område på Södermalm åt tre olika arbetsgivare — Sellbergs, Sita och Resta.

Den 1 april är det dags för nästa byte. Då tar Liselotte Lööf AB över.

— Jag stannar inte kvar om vi inte får behålla våra löner, säger Ulf Lodin.

Stockholm köper sophämtningen av olika bolag – i regel för sex år i taget. Men det är tätare än så mellan upphandlingarna, eftersom staden är indelad i elva olika sopdistrikt.

Förra årets upphandling ledde till vild strejk. I år följer sopgubbarna, åtminstone många av dem, arbetsmiljölagen till punkt och pricka. Det ledde till att 1.000 ton sopor hade blivit liggande i slutet av förra veckan.

Håller rent
Men Ulf Lodin och hans jobbarkompis sedan nio år, Rolf Persson, håller rent i sitt distrikt. Förra året var de med och strejkade vilt – inte för sin egen skull utan för att hjälpa andra sopgubbar som bytte arbetsgivare den gången.

– Det är självklart. Man måste vara solidarisk. Men nu håller vi rent. Antingen strejkar vi eller också jobbar vi. Det är svårt när det blir något mittemellan, tycker Ulf Lodin.

Han bär omkring på tre och ett halvt kilo nycklar i tre stora nyckelknippor. De väger tungt – i dubbel bemärkelse. Ulf Lodin och Rolf Persson hittar i källare och på bakgårdar. Den kunskapen skaffar man sig inte i en handvändning.

– Det tar fyra månader att lära sig en trakt, säger Ulf Lodin.

Godtycke
Årets upphandling gäller halva Stockholm. Fem distrikt byter renhållningsbolag. I praktiken betyder det att två stora bolag, Liselotte Lööf AB och Resta, byter områden med varandra den 1 april. Dessutom tar Resta över Kungsholmen efter Ragn-Sells, som inte ens lämnade in något anbud.

– Väldigt mycket var godtyckligt i underlaget för upphandlingen. Det står exempelvis att vi ska tömma soprummen oavsett mängden sopor – utan att ta extra betalt om det är mer sopor än vanligt. Det går inte att kalkylera rätt pris om man inte kan väga in alla risker. Och Stockholm köper bara till lägsta pris, säger Ragn-Sells vd Göran Bergander.

Ragn-Sells gick både till länsrätten och kammarrätten för att få upphandlingen överprövad – men det blev avslag i båda instanserna.

Upphandlingen berör 72 sopgubbar. De är uppsagda till den 1 april. Normalt blir de anställda av den som tar över – men det finns inga garantier. Här gäller inga las-regler. Arbetsgivarna kan anställa vilka de vill och erbjuda vilka villkor de vill, så länge de inte är sämre än villkoren i kollektivavtalet.

Andra regler
Om ett företag köps upp får de anställda behålla alla avtalsreglerade förmåner. Det står i lagen.

Men när sophämtningen läggs ut på anbud räknas det som en ny upphandling. Då gäller andra regler. Sopgubbarna får sparken av den som förlorade upphandlingen. Om de sedan vill jobba kvar räknas de som vilka arbetssökande som helst.

Det spelar ingen roll om de har jobbat i 17 respektive 22 år – som Ulf Lodin och Rolf Persson.

— Varje gång det är upphandling är det tal om att sänka lönen, säger Ulf Lodin.

Han jobbar på ackord. Årslönen brukar bli ungefär 400.000 kronor. Det motsvarar ungefär 33.000 kronor i månaden.

Kapplöpning mot botten
Arbetsgivarna vill sänka lönerna, införa månadslön och minska antalet anställda. Därför blir det strid vid varje upphandling.

Lägsta budet vinner.

Restas anbud ligger lägst. Bolaget vill ha 8,3 miljoner om året för att ta hand om soporna på Kungsholmen – 3,2 miljoner mindre än det näst lägsta anbudet från Liselotte Lööf. Resta ställde upp i ytterligare två distrikt och vann båda med anbud tre miljoner under närmaste konkurrent – i båda fallen Liselotte Lööf AB.
Slutsatsen ligger nära till hands: Lägre löner är inräknade i kalkylen.

– Absolut inte. Det här är fina kontrakt. Vi skulle aldrig lämna ett anbud som innebär förlust. Men om vi hade vetat att både Sita och Ragn-Sells skulle dra sig ur upphandlingen hade vi lagt ett högre bud, säger Jesper de Ruvo, vd på Resta.

De återkommande upphandlingarna pressar priserna. Sopgubbarna och sopföretagen får ta riskerna. Sopgubbarna riskerar sina jobb och sina löner. Sopföretagen riskerar rejäla förluster om de lägger för låga bud.

Stockholms kommun riskerar egentligen bara att soporna samlas på hög när motsättningarna ställs på sin spets.

Dom i AD
Som nu. Det började med en dom i Arbetsdomstolen den 3 februari. Liselott Lööf AB vann mot Transport. Bolaget hade rätt att gå ifrån ackordslön enligt den så kallade poänglistan, sänka lönerna och införa månadslön för tolv sopgubbar på Östermalm.

Sopgubbarnas svar blev att följa arbetsmiljölagen strikt. Trånga soprum, trösklar som hindrar en vagn, trasiga lampor, dörrar utan dörrstopp, dålig sandning och snöskottning är sådant som strider mot lagen. Då blir inga sopor hämtade.

I slutet av förra veckan hade nästan 1.000 ton sopor blivit liggande. Kommunen hade tagit emot nästan 3.000 anmälningar om dålig sophämtning. Sopföretagen hade lämnat 3.400 avvikelserapporter om hinder som gjorde att soporna inte blev hämtade.

Problemen lär bestå tills sopgubbarna och sopföretagen är överens om lönerna.

Inga avtal än
I fredags såg det ut som om en uppgörelse var på väg. Både Liselotte Lööfs vd Sonny Lööf och Restas vd Jesper de Ruvo säger att de var beredda att gå sopgubbarna till mötes och behålla ackordet enligt den så kallade poänglistan: ju mer sopor, desto högre lön.

– Vi förhandlade i fredags. Som jag uppfattade det kom vi överens om en poänglista. Det blir väldigt bra löner, hävdar Jesper de Ruvo, som tillägger att han vill behålla samma sopgubbar som jobbar i områdena i dag.

Men inga avtal är påskrivna än. Och de 72 sopgubbar som är uppsagda vet ännu inget om framtiden efter den 1 april.

De är överens om att problemen beror på upphandlingen.

– Kommunen tar vilket anbud som helst. När det skiljer så stora belopp som det gjorde senast borde det ringa varningsklockor, säger Erik Axelsson, som hämtar sopor åt Liselotte Lööf i Vasastan fram till den 1 april. Då tar Resta över.

"Arbetsmiljön är skit"
Ulf Lodin jobbar på Södermalm. Där händer motsatsen. Liselott Lööf tar över efter Resta. Han vet inget om jobbet efter den 1 april, men han tillämpar inte arbetsmiljön särskilt strikt.

Han har ett finger som han knappt kan röra sedan han skar av en sena på något vasst i en sopsäck för ett tiotal år sedan.

– Arbetsmiljön är skit. Det är bara vad man förväntar sig. Ska man hålla på med det här måste man ha bra lön, säger han.

Och yrkesstolthet.

– Vi gör ett bra jobb. Vi håller rent och vi hjälper till att värma upp Stockholm. Det är egentligen fantastiskt att man kan använda soporna till det.