Yrkessoldater väntar runt hörnet

I en stor ring ligger 41 soldater på liggunderlag i snön med sina vapen skjutberedda. I mitten står matkantiner med torsdagens överraskning – ärtsoppa och pannkakor. Soldaterna turas om att hämta den kalla maten. Övningen handlar om att äta i en stridssituation.

I mitten av ringen finns också övningsledaren löjtnant Robert Gustavsson och fänrik Daniel Karlsson, som är klädd i vit snökamoflageuniform. Fänriken kommer senare under dagen att överfalla soldaterna i tur och ordning med intensiv eldgivning med lös ammunition.

Soldaterna är värnpliktiga och de är 19:e vakt och eskortplutonen vid P7 på Revingehed utanför Lund. För några veckor sedan ryckte drygt 500 värnpliktiga in till det skånska regementet. De tillhör de allra sista som gör lumpen i Sverige. I sommar övergår Sverige till ett system med frivilliga soldater och värnplikten läggs i malpåse.

– Jag tänkte att jag skulle få lite disciplin på mig själv med lumpen. Och så är det en bra merit, säger Philip Kretz från Tygelsjö utanför Malmö. Dessutom säger han att Sverige är fosterlandet och det är något att kriga för.

I mer än tio år har värnplikten i stor utsträckning varit frivillig. Allt färre har kallats in och det är bara de som verkligen vill som gjort lumpen. Soldaterna håller ihop två och två. Medan Philip Kretz slevar i sig ärtsoppan sköter Simon Bengtsson från Svedala bevakningen.

– Övningen handlar om hur vi som vakt och eskortpluton ska uppträda i en stridssituation. Och helst ska ingen av dem vi eskorterar dö, säger Simon Bengtsson.

Båda är 19 år. Simon Bengtsson är snickare och Philip Kretz har arbete som kock i Malmö. Förmodligen kommer båda att stanna och göra klar sin utbildning när soldatlivet i sommar blir frivilligt.

De tycker nog att det är bra med frivillig militärtjänst. Då slipper man dem som vägrar värnplikt och förmodligen går det att undvika de galna stridisarna och rekrytera dem som passar för uppgiften.

Sverige har haft värnplikt i drygt ett sekel år och nu när den försvinner sker det nästan helt utan debatt. För arbetarrörelsen har värnplikten historiskt varit en viktig fråga. Rösträtt och allmän värnplikt hängde ihop.

LO:s tidigare avtalssekretare och tidigare arbetsmarknadsministern Hans Karlsson är en varm anhängare av värnplikt. Han säger att det är något djupt demokratiskt och sympatiskt att vanliga människor är soldater och tar med sig sina värderingar.

Han pekar också på att värnplikten understödjer en jämlikhetstanke – rik och fattig slipas mot varandra – och dessutom har den i praktiken varit ett stort integrationsprojekt.

– Jag gillar inte yrkesmilitärer och anställda soldater, säger Hans Karlsson.

LO invände dock inte mot regeringens förslag att anställa soldater och överge värnplikten. Irene Wennemo skrev fackets kommentarer till regeringens förslag. Hon säger att det funnits en myt inom arbetarrörelsen att demokrati och värnplikt hänger samman, men så är det inte enligt henne. Värnplikt har inget med demokrati att göra.

Hon säger också att det blir ohållbart med en värnplikt som tunnats ut samtidigt som utlandsuppdragen är frivilliga. Dessutom skiftar Sverige från ett invasionsförsvar till ett insatsförsvar.

– Militära konflikter ser annorlunda ut nu. Det är inte längre kortutbildade massarméer som drabbar samman, säger hon.

Några hundra meter från vaktsoldaterna och deras kalla pannkakor ligger officersmässen, där regementschef överste Jan Pålsson tar emot LO-Tidningen. Han beklagar att han är en militär som inte gillar ärtsoppa. I stället äter han sig mätt på salladsbuffén.

– Även om det känns vemodigt att överge värnplikten så är det helt rätt. Det säkerhetspolitiska läget är annorlunda. Vi måste verka mer globalt och det kräver mer vältränade soldater, säger regementschefen, som påpekar att vi nu får det tredje rekryteringssystemet sedan Gustav Vasa. Före värnplikten fanns de indelta soldaterna.

Regementschefen säger att försvaret måste jobba med folkförankringen nu när antalet militärer minskar och förbanden är mycket färre. Det handlar om att synas – bland annat genom att genomföra övningar i städer.

P7:s informationsofficer fänrik Martina Hofmann von Baltenau säger att folkförankringen har haltat hela tiden, eftersom det nästan bara varit män som gjort värnplikten.

Regementschef Jan Pålsson vill också vända sig till arbetsgivare och deras organisationer och lyfta fram ”mjuka frågor” som ansvar, arbete i grupp, ledarskap och lojalitet – inte minst för att få förståelse för att skapa en grupp kontraktsanställda som också har sina civila jobb.

– Ungefär som föräldraförsäkringen. Man blir bättre människa och växer som arbetstagare om man också är militär – såvida man inte skadas eller dödas

Facket har inte riktigt lika positiv syn på soldatrefomen. Major Lars Jönsson är sekreterare i Officersförbundets klubb på Revingehed.

– Det är synd att värnplikten försvinner.

Han säger att militären inte längre kommer att få in alla slags kompetenser i sina led. Inte heller får försvaret samma möjligheter att berätta om sin betydelse. Samhället förlorar också på förändringen, enligt honom.

– Pojkar blev män i lumpen och det betyder att de lärde sig ansvar och samarbete.

Lars Jönsson tror att det kan bli svårt att rekrytera rätt sorts soldater. Han säger att det måste ske hårda gallringar så vare sig någon höger- eller vänsterfalang får stor representation bland de anställda soldaterna.

Vaktsoldaternas lunch går mot sitt slut. Sulaiman El-Zoubi från Helsingborg och Fredrik Nilsson från Höör hjälps åt att plocka ordning på all utrustning. Nu ska de ut och patrullera. Sulaiman El-Zoubi berättar att de flesta av hans kompisar tycker det är konstigt att han gör lumpen. Fredrik Nilsson tycker det är lite synd att värnplikten ska bort. Det är ju en tradition.

Solen lyser från en klarblå himmel och det är bara några grader kallt. Vaktsoldaterna patrullrunda går längs upptrampande stigar i snön, längs en utsatt väg och genom en besvärlig passage mellan några hus.

Vaktsoldaterna vill lära sig. Ingen försöker smita och ingen fuskar när befälen är långt borta. Nu är det dags för vitklädda fänrik Daniel Karlsson. Han ligger i en sänka bakom skyddande träd omkring hundra meter från den upptrampade stigen. När Atdhe Euzlijaj och Fredrik Källberg närmar sig blir de beskjutna från höger. De tar skydd bakom varsitt träd. Väntar en kort stund.

– Växelvis framåt. Jag understödjer, ropar Atdhe Euzlijaj.

Fredrik Källberg springer till ett träd närmare skytten. När han är på plats avancerar Atdhe Euzlijaj. Strax ropar de pang, pang för de har ingen ammunition. Och efter en dryg minut kommer de tillbaka från sänkan. Atdhe Euzlijaj rycker på axlarna och säger:

– Fienden säger att han är bekämpad.

Från mobilisering till insats

• På kort tid går Sveriges försvarsmakt från ett mobiliseringsförsvar med 800 000 soldater till ett insatsförsvar med 50.000.
• Den nya militären ska bestå av runt 22 000 personer i hemvärnet och nationella skyddsstyrkor, som är en utveckling och professionalisering av hemvärnet.
• 28.000 ska finnas på militära förband. En del ska vara heltidsanställda soldater och officerare och en del kontrakterade, som med jämna mellanrum lämnar sina civila jobb för att delta i övningar och uppdrag utomlands.
• Villkoren för de nya anställda meniga soldaterna är inte bestämda. En ingångslön på 17.400 kronor i månaden har nämnts.

Skånes enda förband

• P7 på Revingehed är ett pansarförband och Skånes enda militära förband.
• Där finns strax under 300 officerare.
• Deras löner ligger mellan drygt 20.000 kronor och 40.000 kronor i månaden.