Både IF Metall och Teknikföretagen anser att det tyska metallavtalet har stor betydelse för den svenska avtalsrörelsen. Fack och arbetsgivare i Sverige drar dock olika slutsatser av det tyska avtalet.

Nu har parterna i den svenska industrin bara en dryg vecka på sig att komma överens på egen hand. Parterna laddar för en ordentlig spurt före den 1 mars.
 

   

Läs också: artikeln ”Krisen med i tyskt metallavtal” 2010-02-18
   

Sedan träder opo, de opartiska ordförandena, in i förhandlingarna. Opo har en månad på sig att ordna en överenskommelse. Lyckas inte det löper 300 avtal ut sista den mars. Det betyder i sin tur att runt två miljoner löntagare är utan avtal – och inte bundna av fredsplikt.

Konkurrentland
Det var i går, torsdag, som de regionala parterna i Nordrhein-Westfalen undertecknade ett pilotavtal för den tyska metallindustrin. Det är tvåårigt och ger ett engångsbelopp på cirka 3.200 kronor första året samt lönepåslag med 2,7 procent under det andra året. Dessutom omfattar avtalet kompensation för de tyska metallarbetare som får sin arbetstid minskad med mer än fem timmar per vecka.

– Tyskland är vårt stora konkurrentland och det tyska metallavtalet har en direktreferens till Sverige, säger Tomas Undin, biträdande förhandlingschef hos Teknikföretagen.

Hans uppfattning är att de tyska löneförändringarna ligger helt i linje med de svenska arbetsgivarnas uppfattning – de centrala påslagen ska vara noll och lönebildningen får skötas lokalt.

Ettårigt avtal
När bara en vecka återstår innan opo kliver in i förhandlingarna säger Tomas Undin att de besvärliga frågorna är lönenivån och bemanningsfrågan, som handlar om att facken vill ha en begränsning av företagens möjligheter att hyra in arbetskraft. Facken vill på detta sätt hindra företagen att använda bemanningsföretag för att kringgå las.

– Både vi och facket har yrkat på ett tolv månader långt avtal så det kommer att bli ett ettårigt avtal, säger Tomas Undin.

IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä är inte lika bestämd om avtalets längd utan konstaterar bara att facket inte har något emot ett ettårigt avtal. Däremot är han mer övertygad om att det tyska metallavtalet ger starka argument för centrala löneökningar i Sverige.

Tysk argumentation
Han radar upp argumenten. Första årets engångsbelopp i Tyskland är definitivt inte ett nollpåslag. Och även om löneökningarna i Tyskland skulle ha varit noll skulle det, enligt Veli-Pekka Säikkälä, funnits utrymme för lönepåslag här, eftersom arbetskraftskostnaden i Sverige är lägre än i Tyskland.

Den tyska sysselsättningsgarantin är också värd pengar, enligt Veli-Pekka Säikkälä. Dessutom pekar IF Metalls avtalssekreterare på att dubbelt så stor andel förlorat sina jobb i svensk industri jämfört med i Tyskland – detta trots att produktionsnedgången varit ungefär lika stor.

IF Metalls Veli-Pekka Säikkälä konstaterar att parterna i Tyskland tagit sitt ansvar och sett till att få ett nytt avtal två och en halv månad innan det gamla går ut. Här är det nu en dryg månad kvar av avtalsperioden och en vecka innan opo tar över förhandlingarna.

– Våra förhandlingar har varit tröga, men det känns som de varit mer konstruktiva den senaste veckan, säger Veli-Pekka Säikkälä.

Löjligt
Även han lyfter fram lönen och bemanningsfrågan som de svåra frågorna.

– Det skulle dra ett löjets skimmer över parterna om vi inte lyckas lösa bemanningsfrågan. I allmänhetens ögon är det en viktig fråga. Och det skulle också innebära att vi inte lyckas med vår gemensamma ambition att ta tillbaka terräng från politikerna.

För att göra avtalslösningar möjliga under den kommande veckan har IF Metall kallat in flera av sina avtalsdelegationer från och med onsdag och de har fått veta att det kan bli helgarbete om en dryg vecka.