Under 2009 sjönk tillväxten med runt 4,5 procent. Som befolkning har vi alltså blivit fattigare det senaste året.

Men långt ifrån alla har fått det sämre.

Plus eller minus på kontot beror på vilken grupp vi tillhör.

Jobbskatteavdragen har förbättrat ekonomin för dem som har jobb. Men samtidigt har ekonomin försämrats genom höjda avgifter, sänkta ersättningsnivåer, ökade löneskillnader och högre arbetslöshet.

A-kasseavgiften har höjts allra mest för dem med låga inkomster.

Växande skillnader
Inkomstskillnaderna mellan dem i hyresrätter och i bostadsrätter ökade med 3,0 procentenheter mellan 2006 och 2007, enligt en rapport från Boverket.

Från 2008 avskaffade regeringen därutöver fastighetsskatten och ersatte den med en låg avgift till kommunerna.

Det innebar att en villa taxerad till tre miljoner kronor fick en skattesänkning på 26.000 kronor per år, samtidigt som de som bor i lågt taxerade villor långt från storstaden fick betala höjd fastighetsavgift.

I år är skillnaden ännu större.

Swedbanks privatekonomiska institut har räknat ut att en tvåbarnsfamilj som bor i radhus får nästan 2.200 kronor extra att röra sig med i januari 2010 jämfört med ett år tidigare.

Bor familjen i hyresrätt, och båda föräldrarna jobbar, kan den komma upp i nästan hälften av det beloppet.

Utsatta ensamstående
Men ett pensionärspar i hyresrätt hamnar på minus. De får 380 kronor mindre att röra sig med när alla fasta inkomster och utgifter räknats samman.

Ensamstående är än mer utsatta. En rapport från Statistiska centralbyrån (SCB) i mars förra året visar att ensamstående mödrar i dag bor lika trångt som de gjorde på 1970-talet.

En annan SCB-rapport visar dessutom att mer än 50 procent av alla ensamstående mödrar någon gång under de senaste tolv månaderna haft svårt att klara sina löpande utgifter.

Det är en kraftig ökning. I början av 1980-talet låg andelen på 30 procent.

Värre bli sjuk
Även sjuka och arbetslösa har fått det sämre.

Enligt en rapport från Konsumentverket hade 33,7 procent av alla som 2008 sökte hjälp hos kommunens skuldrådgivare sin sjukförsäkring som enda inkomst.

Det är en ökning med 6,0 procentenheter på bara två år.

Samtidigt får allt fler svårt att betala för sjukvård eller medicin. Så många som var fjärde hjälpsökande hade 2008 skulder till sjukvården.

86 procent av de arbetslösa och 87 procent av de långtidssjuka har tidigare varit anställda på den öppna arbetsmarknaden, enligt en studie som SCB gjorde under förra året.

Strax före jul publicerade LO-utredaren Anna Fransson en rapport om inkomstfördelningen.

– Klyftorna ökar i samhället men de som har jobb har ändå kunnat hänga med relativt bra, säger hon.

– Samtidigt såg vi redan 2007 hur ändringar i socialförsäkringssystemen slog mot sjuka och arbetslösa. Andelen sjuka, arbetslösa och pensionärer med låg disponibel inkomst ökade redan före valet, men efter 2006 har andelen ökat mycket kraftigt, säger hon.