Sedan drygt två veckor arbetar sophämtarna i Stockholm strikt efter arbetsmiljölagen. Följden har blivit överfulla soprum och massor av klagomål.

I förra veckan tog kommunen emot 3.000 anmälningar – mot normalt 175 på en vecka.

– Stockholms stad måste ställa krav på fastighetsägarna och tala om vad som gäller, anser Jesper de Ruvo, vd på Resta, den största renhållningsentreprenören.

Staden kräver handlingsplaner från renhållningsentreprenörerna, där de talar om hur soporna ska komma bort.

Fler stridsfrågor
Men arbetsmiljön är inte den enda stridsfrågan. Striden gäller lönerna också. Den 3 februari förlorade Transport en lönetvist mot sopföretaget Liselotte Lööf i Arbetsdomstolen.

Dagen därpå började sopgubbarna följa arbetsmiljölagen till punkt och pricka. Enligt lagen får en sopsäck inte väga mer än 15 kilo, det ska vara skottat och sandat och det ska gå att komma in med en kärra i soprummen. Till exempel.

Så ser det inte ut i verkligheten. Därmed blir soporna liggande på många ställen.

 

Sopgubbarnas krav gäller både arbetsmiljön och lönerna.

– Vi för väldigt konstruktiva samtal med entreprenörerna om lönerna. När vi är klara med lönerna kan vi gå på enad front mot kommunen och ställa krav på arbetsmiljön, säger Peder Murell, talesman för sopgubbarna.

Arbetsdomstolen gav Liselotte Lööf rätt att byta ut sophämtarnas ackordslön mot en fast månadslön. Enligt sopgubbarna själva blir följden mer jobb och mindre lön.

– Det finns inga problem när det gäller lönerna. Det sprider sig alltid en viss nervositet vart sjätte år när sophämtningen handlas upp och sopgubbarna måste söka om sina gamla jobb, men det löser sig. Det vet vi av erfarenhet, säger Jesper de Ruvo.

FAKTA / Sophämtning i Stockholm
Stockholms stad köper sophämtning av privata entreprenörer. Som regel handlas områdena upp vart sjätte år.
I år ska halva innerstaden få nya entreprenörer den 1 april. 72 sopgubbar berörs. De är uppsagda av sina gamla arbetsgivare och får söka sina jobb på nytt.