Rik och smal, fattig och fet

När antalet överviktiga svenskar flerdubblas på några årtionden måste orsakerna sökas i hur samhället förändrats. Ändå ses övervikt som individens ansvar. Därmed är det fritt fram att diskriminera tjocka människor. Värst drabbas arbetare, lågutbildade och fattiga.

”Våran prost / är rund som en ost / och lärd som själva den onde.” När Gustaf Fröding skrev sin dikt för hundra år sedan vittnade rund mage om rikedom, välmåga och en hög samhällsposition.

– I dag signalerar fett det omvända, säger Christina Fleetwood, ordförande i Överviktigas riksförbund. Chefen ska vara slank och vältränad. Övervikt associeras med låg ställning, låg utbildning, låg moral.

Sambanden är mer än en association. Andelen unga män med fetma vid mönstringen har nästan fyrdubblats på 30 år, medan andelen överviktiga mer än fördubblats. När professor Finn Rasmussen och hans kollegor vid Karolinska institutet granskar de överviktiga 18-åringarna närmare träder klassmönstren fram.

• Söner till mammor med kort utbildning är överviktiga i högre grad än söner till dem med lång utbildning.

• De som är överviktiga som unga skaffar sig mer sällan högre utbildning, oavsett vilken utbildning föräldrarna har.

• Övervikt i ungdomen minskar chansen att du klättrar uppåt på den sociala stegen – i stället ökar risken att du kliver nedåt.

• Fetma fördubblar risken för förtidspensionering.

Andra undersökningar bekräftar mönstret, och visar att det även gäller för kvinnor. Bland kvinnliga tjänstemän på mellannivå och hög nivå rapporterar åtta procent att de lider av fetma, enligt den nationella folkhälsoenkäten som Statens folkhälsoinstitut gjorde 2009 – mot 16 procent av arbetarna. Sju procent av kvinnorna med hög inkomst var feta, mot 19 procent av dem som hade ont om pengar. Högst andel med fetma, 25 procent, fanns bland kvinnor med sjukpenning.

Levnadsvanorna avgör
Midjan växer förstås inte automatiskt för att man är fattig.

– Levnadsvanorna är länken mellan social bakgrund och vikt, säger Finn Rasmussen.

Olika studier visar att familjer med lägre utbildning dricker mer läsk och äter mer chips och godis. Samtidigt som de äter mindre frukt och grönsaker, oftare hoppar över frukosten, ägnar mindre tid åt motion…

Så där kan sifferexercisen fortsätta. Den leder lätt till tanken att ökningen av antalet överviktiga i allmänhet, och arbetare i synnerhet, är en fråga om individuella val. Vissa gör rätt, andra fel. Det synsättet är i själva verket förhärskande, anser Christina Fleetwood.

– Överviktiga kränks och diskrimineras hänsynslöst i skolan, arbetslivet och sjukvården. Hade särbehandlingen utgått från kön eller hudfärg skulle det blivit ett ramaskri, men här är det fritt fram. ”Det är ju ditt eget fel”.

– Ingen ifrågasätter att en kraschad motorcyklist ska få dyr intensivvård. Vård för överviktiga väcker däremot hätska invändningar. Genast talas det om livsstil och eget ansvar. Trots att experterna vet att fetma är en kronisk, icke självförvållad sjukdom.

Individualisering
Ett problem som har komplexa orsaker, från gener och attityder till jordbrukspolitik, görs alltså till ett individuellt problem.

I arbetslivet medför det att de bästa jobben sällan går till överviktiga. De får lågstatusjobben. Kroppshyddan ”bevisar” ju att de saknar självkontroll.

– Här drabbas kvinnorna hårdast, hävdar Christina Fleetwood.

– Överviktiga män kan fortfarande få avancera. Det finns förebilder: Marlon Brando, Pavarotti, Hitchcock… För kvinnor är det stopp.

Att överviktiga klarar sig sämre i arbetslivet kan alltså bero på sortering av människor efter kroppsform. Men även arbetet i sig kan bidra till övervikt. Arbetsmiljön och matkulturen i vissa jobb gynnar stort midjemått.
Det kan också arbetstiderna göra.

– Under tio år som företagsläkare vid pappersbruken i Husum och Domsjö såg jag att många skiftarbetare var överviktiga, säger Berndt Karlsson, numera överläkare i yrkes- och miljömedicin vid universitetssjukhuset i Umeå.

Sämre jobba skift
Ett forskningsprojekt bekräftade att skiftarbetarna löpte större risk för övervikt och skadliga blodfetter än de som arbetade dagtid. Flera mekanismer kan förklara detta. Bland annat visade sig sena måltider och sömnbrist öka insulininsöndringen och rubba kroppens hormonsystem så att fettinlagringen i buken ökade.

– En senare studie på västerbottniska kvinnor och män i alla möjliga yrken visade att oregelbundna tider i sig leder till övervikt, oavsett utbildningsnivå.

Att övervikten fördelas ojämnt mellan rika och fattiga bostadsområden är ännu ett argument för att se den i ett samhällsperspektiv snarare än som ett individuellt misslyckande.

– En förutsättning för att kunna välja bra mat, som grönsaker och frukt, är att den finns på nära håll och inte kostar för mycket, säger Nina Åkeson, utredare vid Statens folkhälsoinstitut. Men tillgången är väldigt olika.

Matöknar
I hela västvärlden har de välsorterade mataffärerna blivit färre. Brittiska forskare talar om ”food deserts” – öknar utan bra mat i de fattiga förorterna. I gengäld finns ett överflöd av energitäta livsmedel: på bensinmackar, servicebutiker, automater på pendeltågsstationer, sporthallar …

Samtidigt äts allt fler måltider utanför hemmet. Restaurangmaten är i regel fetare än den hemlagade. Effekten förstärks av att snabbmatställena nu har passerat de ”vanliga” restaurangerna i antal serverade måltider.

Och snabbmatskedjorna vet var de har sina starka fästen. Studier i USA visar att de etablerar sig tätare i fattiga områden, och att det kan bidra till övervikten.

Övervikten fördelar sig alltså efter samma linjer som rökning, hjärtsjukdomar och andra hälsoproblem: ojämlikt. Men att säga att fetma är en klassjukdom är förmodligen att gå för långt.

– Om alla barn hade samma levnadsförhållanden som barn till högutbildade skulle övervikten bland barn minska med 20–25 procent, säger Anton Lager, folkhälsovetare vid Stockholms universitet. Jämför det med att den totala övervikten och fetman i samhället har flerdubblats sedan 1970-talet.

Arv och miljö i frontalkrock
Midjemåttet har ökat i alla samhällsskikt. Stephan Rössner, professor och pionjär inom fetmaforskningen, beskriver det övergripande problemet som en krock mellan våra stenåldersgener och en dramatiskt förändrad livsmiljö.

– Vi är byggda för att ha det taskigt. Stoppa i oss så länge det finns, och lagra näringen för sämre tider.

– Plötsligt har vi mat i överflöd. Och vi behöver inte ens vispa lattemjölken med muskelkraft.

Utmaningen är så stor att vi inte klarar den om var och en måste kämpa ensam, anser Christina Fleetwood. Särskilt inte när starka kommersiella krafter vill få oss att dricka läsk och äta sötsaker. Samtidigt som en hel industri, understödd av tidningarnas bantningsreportage, lurar på de överviktiga värdelösa medel för viktminskning.

Stephan Rössner drömmer om en handlingsplan mot övervikten på nationell nivå, ja helst också internationell. En samordnad motattack, med allt från fler cykelbanor och straffskatt på läsk till att överviktiga får ordentlig hjälp inom vården.

– Men första steget i en samlad plan är att erkänna att problemet existerar. Att vi är illa ute. Jag har träffat många folkhälsoministrar och sjukvårdspolitiker genom åren och vet att de inte ens har velat ta problemet på allvar.