Minst lön betalar mest avgift
En LO-medlem i Hotell- och restaurang betalar 725 kronor till facket och a-kassan. På tre år har priset ökat med 439 kronor eller drygt 150 procent.
En Sacomedlem i Sveriges Ingenjörer betalar 314 kronor. På tre år har priset ökat med 86 kronor eller knappt 40 procent.
Läs också: Artikeln ”Fel bransch – då blir det dyrt” 2010-02-12
Läs också: Artikeln ”Låg avgift tungt argument” 2010-02-12 Läs också: Artikeln ”600 kronor skiljer dyrast och billigast” 2010-02-12 |
Två exempel – men det ser ungefär likadant ut överallt. De som tjänar minst betalar mest. En civilingenjör tjänar dubbelt så mycket som en servitris, men servitrisen får betala mer än dubbelt så mycket till facket och a-kassan.
Före 2007 skilde det en hundralapp mellan det dyraste och billigaste förbundet i LO, TCO och Saco. Nu skiljer det mer än 600 kronor.
Nästan hela ökningen beror på politiska beslut – dyrare a-kassa och slopad skattereduktion för medlemsavgiften till facket och a-kassan. Den slopade skattereduktionen betyder att alla betalar mer – vare sig avgifterna har höjts eller inte.
Politiken har lett till massflykt från facket och a-kassorna. På tre år har 260 000 gått ur facket. Ännu fler, 430 000, har lämnat a-kassorna.
Tydligt samband
Sambandet mellan lön, avgift och avhopp är tydligt.
Avgift efter hur många som är arbetslösa i den egna a-kassan har lett till chockhöjda avgifter i många LO-förbunds kassor. Resultat: minus 230.000 medlemmar i LO-förbunden och minus 250.000 medlemmar i LO-förbundens a-kassor.
Sacos gemensamma a-kassa är tillbaka på samma avgift som före 2007: 90 kronor, även om en medlem får betala 36 kronor mer ur egen ficka eftersom skattereduktionen har avskaffats. Sacoförbunden har ökat med 19.000 medlemmar på tre år. 12.000 fler är med i a-kassan.
TCO hamnar mitt emellan. Tre förbund är tillbaka på 90 kronor i avgift till a-kassan. De andra har höjt. Men bara ett litet förbund, Teaterförbundet, har drabbats av chockhöjda avgifter i likhet med många LO-förbund. TCO-förbunden har tappat 48 000 medlemmar på tre år.
På tre år har styrkeförhållandena på arbetsmarknaden förändrats i grunden. Arbetsgivarna är bäst organiserade. Fler tjänstemän än arbetare är med i facket. Organisationsgraden, det vill säga andelen anställda som är med i facket, är högre bland tjänstemän än arbetare.
– Fackets legitimitet undergrävs om stora grupper går ur. Det är ett problem, åtminstone om man tror att kollektivavtal är en vettig modell, säger docent Anders Forslund, biträdande chef på Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering i Uppsala.
A-kassan värderas för sig
Melker Ödebrink, föreståndare för a-kassornas samorganisation, tror att höjda avgifter och sänkta ersättningar har fått folk att fråga sig om det är värt att vara med i a-kassan. Det är hans förklaring till att a-kassorna tappat fler medlemmar än facket på tre år, trots kristider och hög arbetslöshet.
Fram till 2007 var det självklart för de flesta att medlemskapet i facket och a-kassan hänger ihop. Så är det inte längre.
– Folk värderar a-kassan för sig. Det måste finnas en vettig relation mellan vad man betalar in och vad man får ut, säger han.
Väntade förändringar
Nästan en halv miljon människor lämnade a-kassan under 2007 och 2008. A-kassornas samorganisation har visat att 350.000 yrkesaktiva gick ur. 150.000 gick i pension och lämnade därmed a-kassan. Minst 150.000 nya på arbetsmarknaden gick aldrig med.
– Det är ungefär vad man kunde förvänta sig, konstaterar Anders Forslund.
Förändringarna har gått så snabbt att forskarna inte har hänt med i svängarna. Ommöbleringen på arbetsmarknaden är till stor del outforskat territorium. Både Anders Forslund och Bertil Holmlund, professor i nationalekonomi i Uppsala, talar om en stor samhällsförändring som behöver belysas.
Det finns gott om obesvarade frågor. En är hur mycket av fackets medlemstapp som beror på höjda a-kasseavgifter. En annan är hur arbetslösa, som inte får pengar från arbetslöshetsförsäkringen, överlever.
– Enligt Arbetsförmedlingen består den gruppen av hälften av alla arbetslösa. Det skulle vara väldigt intressant att få veta hur de klarar sig, säger Melker Ödebrink.