Räntebeslut hinder för avtalsrörelsen

Räntan kan höjas redan till sommaren, enligt Riksbanken nya prognos. Det är en klar kursändring och speglar en misstro mot parternas sätt att klara löneförhandlingarna.

Som väntat lät Riksbanksdirektionen räntan ligga kvar på rekordlåga 0,25 procent på sitt möte i onsdags.

Men trots det, och trots att det faktiskt saknas entydiga signaler om att ekonomin verkligen är på väg uppåt, beslutade Riksbanken att efter lång stiltje nu skriva upp sin prognos för räntans utveckling.

De tror alltså att de kommer att höja räntan tidigare än vad de hittills räknat med, kanske redan före sommaren.

Var finns då skälen till denna klara kursändring?

Ännu är sysselsättningen mycket låg och tvingar knappast fram någon tidigare räntehöjning. Arbetslösheten är fortfarande på väg upp och bara få arbetsgivare har ännu några planer på att nyanställa.

Tudelad bild
Riksbanken säger själva att det är långt kvar till en stabil uppgång och att bilden av återhämtningen är tudelad.

I vågskålen som drar ned kan också räknas in en oro för en ny kris i Europa när många stater får allt sämre ekonomi efter alla stödpaket.

Det skäl som då kvarstår är att vi nu går in i nya avtalsförhandlingar.

Med en fristående riksbank blir styrräntan nämligen en stupstock för lönebildningen.

Knäckfråga
Om lönerna ökar mer än vad ekonomin tål orsakar det snabbare ökning av inflationen. En tro på att parterna inte klarar lönebildningen gör det då helt logiskt att också tro på att räntan måste höjas snabbare för att stävja en framtida inflation.

Samtidigt är det viktigt att parterna kan lita på att Riksbanken håller inflationen stabil på lång sikt, så att alla vet vilket värde de löneökningar man förhandlar om verkligen har.

Det här är en knäckfråga som det stundtals gnisslat om i relationen mellan Riksbanken och LO.

Kritiken från LO har tidvis varit att Riksbanken varit för snabba att läsa in hot om en stigande inflation i hur arbetsmarknaden fungerar, och att Riksbanken därmed har höjt räntan för tidigt eller för mycket.

Oenig direktion
Direktionen var oenig vid beslutet i onsdags och en ledamot ville i stället sänka både räntan och ränteprognosen.

Övriga ledamöter nöjer sig med att ställa sig bakom skrivningen att om löneökningarna blir lägre och arbetslösheten högre än vad Riksbanken tror kan en mer expansiv penningpolitik behövas, det vill säga att prognosen då kan ändras.

Avtalsrörelsen har just startat och någon räntehöjning har ännu inte skett.

Men onsdagens besked där Riksbanken hotar med snara räntehöjningar gör det knappast lättare för dem som nu sätter sig vid förhandlingsborden.