Teknikföretagen vill ha frysta löner
Industrifacken i Sverige borde prioritera jobben framför löneökningar som IG Metall i Tyskland gör. De svenska fackens lönekrav riskerar att allvarligt försämra företagens konkurrenskraft, enligt Teknikföretagen.
Teknikföretagens chefekonom Anders Rune jämför i en filmad kommentar metallfackens krav i Tyskland och Sverige. Han hänvisar också till Holland och Finland där lönepåslagen i år blir 0,35 procent enligt de ingångna avtalen.
Det tyska facket IG Metall börjar idag avtalsförhandlingarna med arbetsgivarna i Gesamtmetall. Fackets mål är att rädda så många jobb som möjligt samtidigt som IG Metall inte ställer några konkreta lönekrav annat än kompensation för inflationen.
Bevarad konkurrenskraft
Teknikföretagens förhandlingschef Anders Weihe anser att det tyska lönekravet i praktiken innebär frysning av lönerna, eftersom inflationen är så låg.
Den gemensamma inriktningen hos de tyska parterna är att bevara konkurrenskraft och behålla verksamheten i Tyskland – inte som svenska industrifack, som knutit upp sig till en modell i LO-överenskommelsen. För att industrifacken då ska kunna skapa en norm som accepteras av andra fack måste lönepåslagen ligga högt, säger förhandlingschefen.
Han pekar på att Facken inom industrin tidigare talat om att kostnaderna för arbetskraften inte får öka mer än i konkurrentländerna och frågar sig varför det inte gäller längre.
Efterlyser diskussion
Anders Weihe vill ha en diskussion med facket om modeller för att kunna dra ner arbetstid och lön för att behålla de anställda i en kristider. Han kan också tänka sig att resonera om utbildning för de anställda.
För Teknikföretagens förhandlingschef har den tyska statliga lösningen, där de anställda får ersättning från staten då de inte arbetar, både för- och nackdelar. Problemet är att ett sådant system kan bygga upp stora budgetunderskott.