– Ni ligger i framkant just nu. Sverige har ett internationellt rykte om sig att ha en kreativ och innovativ skola. Det är många länder som just därför vänder sig hit för att studera utbildningssystemet. Det som oroar mig nu är att det tycks finnas en press att gå ifrån det innovativa till förmån för en mer traditionell modell.

Det säger Anne Bamford, australiensisk professor i pedagogik och just nu anställd vid University of Arts i London.

Anne Bamford har i många år forskat om de estetiska ämnens inverkan på lärande och kunskap.

Mest känd är hon för rapporten The Wow Factor – Global compendium on the impact of the arts in education som skrevs på uppdrag av UNESCO  2005. Det är en genomgång av 170 länders arbete med estetiska ämnen i grundskolan som tog två år att färdigställa.

Självförtroende och samarbetsförmåga

Resultatet var entydigt. Skolor med estetiska utbildningar med hög kvalitet hade bättre stämning och bättre resultat.

Språk och matematik, fast då endast geometri och fraktaler, är de ämnen med som elever  med estetiska kunskaper lär sig enklare.

Men viktigare är att eleverna i de estetiska ämnena tränar upp sitt självförtroende, kreativitet, kritiska tänkande och samarbetsförmåga. Det är förmågor som näringslivet i hela västvärlden redan i dag värdesätter högre än faktakunskaper.

Därutöver hade eleverna roligare vilket förbättrade stämningen, minskade skolket och antagligen ökade elevernas ansträngningar i alla ämnen.

Konst med katederpedagogik

Däremot visade det sig att estetiska ämnen med låg kvalitet har en direkt menlig inverkan. Det hämmade till och med elevernas kreativitet. Även konst kan nämligen läras ut med katederpedagogik.

– Det viktiga är den kreativa ansatsen. En NO-lärare kan vara en väldigt kreativ och konstnärlig lärare. I Finland och Kanada har man insett värdet av detta. Där måste alla lärarstudenter läsa konst, säger Anne Bamford.

Kanada, Finland och Sydkorea är tre länder som valt att satsa på estetiska ämnen och som alla ligger i topp i jämförande internationella tester som PISA. I Sydkorea har man integrerat det i alla utbildningar, inklusive militärtjänstgöring.

Två strömningar

Anne Bamford vägrar konsekvent att kritisera enskilda regeringar, men det är tydligt vilken väg hon tycker att skolan ska gå. Hon säger att det finns två motsatta  strömningar i dagens debatt.

– Vi lever i en kunskapsekonomi där de ekonomiska drivkrafterna alltmer handlar om kreativitet och innovationer. Det finns en stark press för ett mer innovativt samhälle. Men samtidigt finns det en motsatt strömning, en opinion som är oroliga för skolresultaten och tror att lösningen är att gå 50 år tillbaka i tiden. Men det finns inga bevis som stödjer det. Det finns tvärtom bevis att länder som har lyckats bra i test som PISA värderar estetiska ämnen och kreativitet högt.

Carl-Magnus Höglund

Skriv ett e-postbrev till kulturredaktörn