Ylva Thörn: "Kvinnor måste ta för sig"

Bäst före-datumet för bilden av Ylva Thörn i helfigur går ut om drygt fyra månader. Den 7 till 11 juni håller Kommunal kongress i 100-årsfirandets tecken. Då avgår Ylva Thörn. ”14 år får räcka”, tycker hon.

Kommunals 100-årsfirande har inletts. Det pågår året ut.
Debatten om kvinnors arbete och rätt till försörjning är ännu äldre. Och den pågår fortfarande.

– Genom åren har kvinnorna setts som en regulator på arbetsmarknaden, säger Kommunals ordförande Ylva Thörn.

Kvinnorna behövs i goda tider. I dåliga tider drabbas de av sparbeting.

Nu är det dåliga tider i kommuner och landsting. Följden blir uppsägningar och sämre villkor för dem som blir kvar. På sina håll uppmanas heltidsanställda att gå ner till deltid. ”Då behöver vi inte säga upp någon.”

– Men det är bättre att en blir helt arbetslös än att många går ner till deltid. Det lärde vi oss efter 90-talskrisen. De som gick ner i tid då fick aldrig tillbaka sina heltidstjänster. Nu är dessutom a-kassan sämre. Risken finns att många väljer att gå från arbete på deltid till arbetslöshet på heltid, konstaterar Ylva Thörn.

Förändring i det tysta
Det här sker i det tysta. Ylva Thörn skulle önska att fler var beredda att ta fackliga uppdrag och engagera sig i kampen för bättre villkor.

– Kvinnor måste ta för sig, säger hon.

Bortsett från lönen är rätten till heltid det viktigaste kravet i årets avtalsrörelse. 60.000 medlemmar jobbar deltid därför att de inte kan få heltid. Det är sämst ställt i äldreomsorgen.

Kommunal har 510.000 medlemmar. Numera jobbar 75.000 i den privata sektorn. Att de ska ha samma rätt till yttrandefrihet som offentligt anställda är för övrigt ett krav som förbundet driver även denna avtalsrörelse – hittills utan framgång.

Fyra av fem medlemmar är kvinnor. 136.000 undersköterskor är den största yrkesgruppen.

När Svenska Kommunalarbetareförbundet bildades den 23 januari 1910 fanns 593 medlemmar. Samtliga var män. De var gasverksarbetare, spårvagnsförare, renhållningsarbetare och stenarbetare – den tidens offentliga sektor. Den första kvinnliga medlemmen, en vagnsstäderska vid spårvägen, kom 1913.

Efter 45 år blev kvinnorna fler än männen. 1955 var 62.000 kvinnor och 55.000 män med i förbundet. Sedan kom Kommunals storhetstid under 1960-talet och framför allt 1970-talet. Då ropade industrin efter arbetskraft och välfärdssamhället byggdes upp. Barnomsorgen byggdes upp och gjorde det möjligt för kvinnor att yrkesarbeta. Äldreomsorgen och skolan byggdes ut.

I slutet av 1970-talet gick Kommunal om Metall och blev det största LO-förbundet.

Offentliga sektorn bakom framgången
I dag tar vi välfärden för given. Vi lägger märke till den bara om den inte fungerar, som när 67.000 kommunalare strejkade 2003. Då fick till exempel mattanterna i skolan veta att de var efterlängtade. Det får de aldrig höra annars.

– Samhället skulle vara fattigt om inte kommunalarna fanns. De håller i gång världen, säger Ylva Thörn.

Hon tar en vanlig dag som exempel. Duschen, bussen, skolmaten, fritidsaktiviteterna och maten i affären – Kommunals medlemmar är inblandade i allt, vare sig de nu jobbar på vattenverket eller som lantarbetare.

Och blågula storföretag hade inte blivit lika framgångsrika utan den offentliga sektorn.

– Ericssons och Aseas framgångar berodde till stor del på framsynta politiker som satsade på skolan.