Ett samhälle på väg att spricka

Arbetslösheten var ohyggligt hög i landet som är ett av världens mest korrumperade. Redan före jordbävningskatastrofen var Haiti i stort behov av hjälp.

Ett barn pratar glatt i bakgrunden då Sara Norlén svarar i telefon.

Hon hämtar sin dotter på dagis hemma i Lund. Men i morgon kan hon mycket väl vara i jordbävningsdrabbade Haiti, omgiven av mänsklig misär och desperata människor som slåss om mat och vatten.

Sjuksköterskan Sara Norlén står på Läkare utan gränsers väntelista. Med mycket kort varsel kan hon ombes att sätta sig på ett plan för att delta i hjälparbetet.

– Jag blev väldigt berörd av de bilder jag sett och vill göra en insats, säger hon.

Om hon kommer i väg blir det sjätte uppdraget hon gör för Läkare utan gränser. Tidigare har hon jobbat i Burundi, Kongo-Kinshasa samt Kenya.

Skillnaderna mellan att arbeta i fält och hemma i Sverige är stor. Några vanliga arbetstider finns inte, alla jobbar så mycket de kan.

– Men jag har även ett större ansvar än när jag jobbar hemma i Sverige. Väl ute så är jag mer som en arbetsledare, säger Sara Norlén som är 35 år.

Jordbävningskatastrofen drabbar ett land som sedan många år befinner sig i kris.

Någon säker statistik över arbetsmarknaden före jordbävningen finns inte, men uppskattningar visar att två tredjedelar av den arbetsföra befolkningen inte hade en formell anställning.

Mer än 60 procent har sin försörjning från jordbruket.

Under 1990-talet fanns en del tillverkningsindustri och sockerrörsodling, men efter militärkupper och en korruption som breder ut sig har de flesta investerare dragit sig ur landet.

– Det har inte funnits någon infrastruktur eller myndigheter eller ministerium som har fungerat. Medborgarna har inte kunnat lita på någon, säger Lennart Eriksson, verksamhetschef på biståndsorganisationen Hoppets stjärna som drivit projekt i Haiti sedan slutet av 1970-talet.

Antalet människor som vill iväg från huvudstaden växer för varje dag, enligt Michel Pierre-André som rattar en fullpackad buss mot Jérémie, 20 mil västerut.

– Ingen vill till Port-au-Prince. Det finns inget där. Ingen mat att köpa. Inga arbeten. Ingenting, förklarar han för tidningen The Washington Post.

Från kusten går dessutom överfulla småbåtar iväg med stadsbor på väg till landsbygden.

Skalvet inträffade i tisdags förra veckan. Dödssiffran kan uppgå till 200 000 och enligt Röda Korset har jordbävningen drabbat omkring tre miljoner människor.

Världsfacket IFS har påbörjat en insamling för att stödja de drabbade i Haiti.