SNS ger råd till Borg: Låna och investera i offentlig sektor

Nyheter

Satsa på offentlig sektor och på ungdomar, öka statsskulden och – märk väl – höj om nödvändigt skatterna. Så lyder några av de handfasta råd till finansministern som förs fram i årets konjunkturrapport från studieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS).

Ända sedan 1970 har SNS konjunkturråd granskat den förda ekonomiska politiken.

Årets rapport tar upp den rådande krisen och professorerna Dominique Anxo och Thomas Lindh fokuserar i sitt kapitel på arbetslösheten och befolkningsutvecklingen.

Att ungdomar har svårt att etablera sig på arbets- och bostadsmarknaden försvårar både familjebildning och barnafödande, enligt rapporten. Och detta underminerar framtida välfärd, inte minst för de allt fler äldre.

Offentliga investeringar
Lösningen lyder: Större investeringar i offentlig sektor.

Men investeringar i offentlig sektor kostar pengar, och de handfasta råden till regeringen blir därför att lånefinansiera en utvidgning av den offentliga konsumtionen, underlätta nyrekryteringen inom sektorn, satsa på snabb omskolning av dem som blir arbetslösa inom näringslivet och – det kanske svåraste rådet att följa för Anders Borg – om nödvändigt höja skatten. Detta för att behålla de äldre så länge som möjligt i offentliga arbeten samtidigt som rekryteringen pågår.

”Naturligtvis innebär detta att statsskulden kommer att öka kraftigt, men det är inget argument för att inte investera i dagens ungdom”, står det i rapporten.

I längden lönar det sig. Ungdomar som kommer in på arbetsmarknaden genom statliga satsningar ökar sin förmåga att få bra lön och kunna försörja sig själva. Därmed kommer de så småningom själva att betala tillbaka de investeringar som görs för att få dem i arbete, enligt rapporten.

Även Daniel Waldenström förespråkar ökade satsningar på skolan när han i sin del av rapporten behandlar den ekonomiska ojämlikheten.

Krisen drabbar ojämnt
Krisens effekter har, enligt rapporten, främst drabbat dem med lägst och dem med högst inkomster. Inkomsterna för grupperna däremellan har inte påverkats så mycket.

Daniel Waldenström hänvisar till tidigare studier som visar att gruppen ungdomar som blir arbetslösa direkt efter gymnasiet fem år senare fortfarande uppvisar lägre inkomster och högre arbetslöshet. Lägre inkomster och högre arbetslöshet kan också drabba deras barn.

Han anser också att fastighetsskatten bör återinföras.

”Att den råkar vara synligare och mindre populär än andra skatter bör inte hindra ansvarsfulla politiker att stå upp för dess användbarhet”, skriver han.

Inte drivkrafter
Men människors inre drivkrafter bör också utnyttjas.

Hans råd är därför att kombinera generella satsningar med större möjligheter för människor att skapa sina egna rikedomar.

Att folk blir rika är positivt för hela samhället, skriver han, och ger det kontroversiella rådet att människor ska kunna belåna eller ta ut delar av sitt pensionssparande för att som entreprenörer försöka skapa sin egen förmögenhet.

Han är också positiv till jobbskatteavdrag, men det bör inriktas mot dem med lägst inkomster och fasas ut för höginkomsttagare.

FAKTA / SNS
Studieförbundet Näringsliv och Samhälle beskriver sig själv som ett fristående nätverk av beslutsfattare och opinionsbildare i privat och offentlig sektor. SNS mål är att genom forskning, bokutgivning och möten bidra till debatt och rationella beslut i samhällsfrågor.

FAKTA / Alla råd till finansministern:

Lånefinansiera en utvidgning av den del av ”offentlig konsumtion” som kan ses som investeringar i det framtida humankapitalet (dvs skattebasen): exempelvis arbetsmarknadsutbildning, skola, högre utbildning, barnomsorg.
Rikta efterfrågestödjande åtgärder mot utbildning och vård så att nyrekrytering av personal under de närmaste åren möjliggörs.
Om nödvändigt höj skatterna för att behålla de äldre inom den offentliga arbetskraften så länge som möjligt utan att stoppa nyrekryteringen.
Satsa på snabb omskolning och riktade arbetsmarknadsåtgärder för dem som blir övertaliga i näringslivet, helst innan de hunnit bli arbetslösa.

Satsa på utbildning och forskning, vilket är nyckeln till välstånd i ett framtida tjänsteindustriellt samhälle.
Undvik politik som försvagar storstadsklustren, som exempelvis att utlokalisera statliga verk till mindre orter.
Understöd de tjänsteindustriella klustren i storstäderna genom generell politik som infrastrukturinvesteringar och väl fungerande offentlig service.
Undvik att blanda ihop regionalpolitik och forskningspolitik. Forskning behöver koncentreras geografiskt, inte spridas ut. Satsa på forskning i anslutning till de tjänsteindustriella klustren.
Undvik att, från politiskt håll, ”hitta på” forskningsprojekt. Det gäller inte minst tvärvetenskapliga projekt.

Förmögenhetsdynamiken i samhället kan förbättras. Skapandet av nya förmögenheter och individers förflyttning längs fördelningen är positiv för hela samhället. Ett sätt att befrämja detta skulle kunna vara att låta människor belåna, eller ta ut, delar av sitt pensionskapital för att lättare kunna realisera deras potential som exempelvis entreprenörer.
Användandet av riktade jobbskatteavdrag bör utökas. Detta förstärker drivkrafterna för egen sysselsättning. Skatteavdraget bör dock riktas mot låginkomsttagare och fasas ut vid högre inkomstnivåer för att begränsa dess kostnad, samt kombineras med en särskild informationskampanj om dess konstruktion.
En statlig fastighetsskatt bör återinföras. Fastighetsskatten är en av de minst ekonomiskt skadliga formerna av beskattning. Att den råkar vara synligare, och mindre populär, än andra skatter bör inte hindra ansvarsfulla politiker att stå upp för dess användbarhet.
Den behovsrelaterade resursfördelningen i grundskolan bör förstärkas. Skolverket konstaterar att den inte är tillräcklig. Samhället ska garantera att alla medborgare får en likvärdig grundskoleutbildning för att ge dem samma möjligheter att välja den fortsatta utbildnings- och karriärväg som bäst passar deras förutsättningar och ambitioner.

Köp inga mirakelmediciner för tillväxt – de fungerar helt enkelt inte. Särskilt skeptiska är vi till försök att välja ut ”strategiska” näringar, vetenskapsområden eller företag av en särskild storlek för särskilda ”satsningar”; vi tror att en sådan politik skadar tillväxten. Ekonomin som helhet måste fungera vilket i stället kräver att specifika problemområden och flaskhalsar identifieras.
En stor del av samhällets utbildningsinsatser köps i dag upp av samhälle i stället för att produceras i egen regi. Liksom andra privatiseringar fordrar ett sådant system kvalificerad upphandling med noggrann kvalitetskontroll. Vi förordar en ordentlig utvärdering av de förändringar som skett och att man till exempel överväger ett mer centraliserat examinationsförfarande med nationella prov att användas i urvalet till vidare studier.
Sverige har specialiserat delar av sin produktion till områden där den internationella teknikutvecklingen går snabbt, vilket innebär hög produktivitetstillväxt och en tendens till fallande världsmarknadspriser. Om vi ska vara framgångsrika på dessa områden ställs särskilt stora krav på arbetskraftens flexibilitet och rörlighet. Särskilt viktigt är det att vårt utbildningssystem och de offentliga trygghetssystemen bidrar till en sådan rörlighet.
En politik för tillväxt kräver en regelbunden utvärdering av hur ekonomin som helhet fungerar i ett långsiktigt perspektiv. Beslut om ekonomisk politik tenderar emellertid att bli politiskt styrda i hög utsträckning och därför kortsiktiga: tillväxtfrågor kommer att ses som centrala först då stora försämringar i förhållande till andra länder redan har blivit ett faktum. Vi menar att detta ”tidsinkonsistensproblem” kräver en särskild institution, ett Tillväxtpolitiskt råd, med uppgift att bevaka att Sveriges långsiktiga tillväxtpotential inte urholkas.

Hämtat ur: ”Råd till en finansminister”, rapport 2010 från SNS konjunkturråd.