Baltiska arbetare i Sverige bör kunna arbeta för lägre löner än svenska under ett halvår. Det är innebörden i ett förslag som just nu diskuteras internt i Europafacket.

En het debatt pågår.

På bordet ligger ett förslag som innebär att utstationerade arbetare under ett halvår ska kunna ha sämre villkor än andra anställda.

Något officiellt förslag finns ännu inte. Jämkandet mellan olika länders fackliga organisationer pågår.

Lavalfrågan har under lång tid överskuggat Europafackets arbete.

Två linjer

För att häva konsekvenserna av Lavaldomen försöker facket enas om ett gemensamt förslag för att förmå EU att ändra i utstationeringsdirektivet, som anger vilka villkor som ska gälla för arbetskraft som åker till andra länder och jobbar.

I Europafacket finns två linjer.

Den ena linjen, som svenska fack förespråkar, är att anställda ska ha samma villkor oavsett vilket land dem kommer ifrån.

Egentligen delar alla den åsikten – men det är svårt att få gehör för inställningen i EU.

Därför finns det en annan linje som förespråkar ett kompromissförslag som EU-kommissionen kan tänkas godta.

För den linjen står, enligt uppgift, bland annat Catelene Passchier som är konfederal sekreterare i Europafacket.

Facket skulle då kunna erbjuda fri lejd för att anställa utländska arbetare till sämre villkor, det är minimivillkoren i utstationeringsdirektivets hårda kärna som ska gälla.

Efter ett halvår ska dock de utländska arbetarna ha samma villkor som om de vore medborgare i landet.

Gräns
Genom att göra eftergiften vill facket sätta en gräns – ett halvår – för hur länge anställda ska kunna betraktas som utstationerade.

En sådan gräns finns inte i dag.

Byggnads ordförande Hans Tilly tycker att förslaget inte hör hemma i en facklig organisation.

– I teorin kan man se fördelar med förslaget, men vi som lever i verkligheten vet att det fungerar på ett annat sätt. Regelverk är lätta att kringgå, säger han.

– De som kommer från Tyskland kan inte köra hur fort de vill på våra svenska motorvägar bara för att det är fri fart på autobahn. Det borde vara självklart att det är värdlandets regler som ska gälla, fortsätter Hans Tilly.

LO:s ordförande Wanja Lundby-Wedin är också ordförande i Europafacket.

– Det är en diskussion som pågår på tjänstemannanivå i Europafacket och den är långt ifrån avslutad. LO menar naturligtvis att utgångspunkten alltid måste vara likabehandling för utstationerad arbetskraft, säger hon.

Enligt uppgifter till LO-Tidningen ska ett första förslag på hur Europafacket vill förändra utstationeringsdirektivet komma kring månadsskiftet. I mars väntas beslut i frågan.


FAKTA / Lavalfallet

I november 2004 satte Byggnads det lettiska byggföretaget Laval i blockad i Vaxholm. En månad senare följde Elektrikerförbundet upp med stridsåtgärder. Laval hade ett lettiskt kollektivavtal. Byggnads krävde svenskt kollektivavtal och tog till blockadvapnet.
EU:s domstol ansåg att facket tog i för hårt, vilket gett upphov till frågan om vilka villkor som gäller för utstationerad arbetskraft.