Spökstaden

Malmberget var centrum för invånarna i Gällivare. Det var hit man åkte för att äta gott, gå på bio, teater, strosa i butiker eller delta i en studiecirkel på Folkets hus. Bakom det blomstrande samhället låg malmbrytningen, och gruvbolaget LKAB som genom att alstra jobb och bygga bostäder var en självklar del i samhällssnickeriet.

I dag har hammare och spik bytts ut mot rivningskula. Bergets spridda malmkroppar bidrar till ständigt nya riskområden som tuggar sig allt närmre hus, bilvägar, promenadsträckor och den begränsade samhällsservice som fortfarande finns kvar. Ingen vet hur långt de lukrativa kropparna sträcker sig.

– Det är svårt att se hur det ska bli med Malmberget som samhälle i helhet eftersom kunskapen om malmen kommer eftersom, säger Lotta Fogde, kommunikationsdirektör för LKAB.

Något som märks på en promenad i Malmberget. Det är som att kliva in i en katastroffilm. Gator och affärslokaler ekar tomma, Folkets hus och biograferna är nedlagda, stålstaket dyker upp överallt, liksom mätplintar som varnar för att marken rör sig. I villa­kvarteren blandas julpyntade hus med tomma trädgårdar efter rivna bostäder, och spöklika villor som övergetts i protest.

Krissituation
Skillnaden mot en katastroffilm är att ingen hjälte kommer att dundra in och bygga upp samhället igen. En forskningsrapport från Umeå universitet om miljön i Malmberget slår fast att området kan beskrivas som ”en krissituation” och att en fortsatt samexistens mellan en växande gruvverksamhet och boende är ”tveksam”.

En som får ta del av gruvjättens båda sidor är Anders Isaksson. Han arbetar som reparatör nere i gruvan och har gjort så i över 30 år. Hans pappa tjänade bolaget i 40 år, och han är själv uppvuxen några kvarter norrut från sin nuvarande villa.

– Det var en idyll med stora grönområden. I dag är stora delar rivna och allt mer hamnar bakom staket.

Anders Isakssons hus ligger inte bakom LKAB:s industristängsel. Formellt sett bor han inte på en plats som berörs av gruvverksamheten. Däremot är han inkilad mellan tre riskområden: Två kvarter bort breder Kaptensgropen ut sig, den gigantiska krater som bildats på grund av den teknik som gruvbolaget använder. Ett kvarter åt motsatt håll är samtliga hus uppköpta av LKAB på grund av sprickbildning som deformerat marken. Liksom hela bostadsområdet söderut med cirka 160 villor. Dessutom ska genomfartsleden som skiljer områdena åt snart bort.

– Man är låst här. Det är ett dilemma att bråka med den som ger en bröd, och tar vi inte fram mer malm finns inga jobb. Men det är vår rätt att få det här ordnat. LKAB borde lösa in alla i Malmberget, säger han.

Enorma belopp
Men LKAB köper endast de hus som berörs av verksamheten.

– Att erbjuda hela samhället att lösa in husen har jag väldigt svårt att se. Det handlar om enorma belopp och vi har ingen laglig grund att göra det. Vi får inte tvinga bort folk, säger kommunikationsdirektör Lotta Fogde.

Men med sprängningar, damm från Kaptensgropen, skalv och en allt mer begränsad miljö att röra sig i har Anders Isaksson valt att flytta till flickvännen i Gällivare. Hans dotter tog över villan ett tag, men de nattliga sprängningarna gjorde det omöjligt att bo kvar eftersom hennes hund ”blev tokig”.  Att sälja huset är inget alternativt. Boendemiljön i Malmberget har fått huspriserna att rasa.

– Jag har inte råd att sponsra bolaget med ett hus, säger Anders Isaksson.

Vibrationer ger inga pengar
För cirka ett år sedan gick fjärrvärmecentralen inne i huset sönder. I och med att Anders Isaksson inte bor där tog det ett par dygn innan skadan upptäcktes. Då var huset var dränkt. Han berättar att samtliga mätplintar visade på höga värden efter ett skalv den natten. Han anmälde skadan till LKAB.

Och han är inte ensam om att vända sig bolaget efter vibrationer eller skalv. 2009 fick LKAB in 21 skadeanmälningar på fastigheter i Malmberget. I snitt rör det sig om sex till tio anmälningar per år, berättar Tina Hedlund som är verksamhetschef för yttre miljö på LKAB.

Men ingen har någonsin ersatts för skador efter vibrationer.

– Hittills har man inte kunnat konstatera att någon skada beror på sprängningar kopplade till gruvverksamheten. De kan bero på andra saker: grundläggning av fastighet, ålder på huset, grundvattensänkningar eller markrörelser.

Skadorna har enligt bolaget alltså inte med gruvan att göra.

– Seismiska händelser är mer eller mindre naturliga och inte kopplade till gruvverksamheten. De kan bero på till exempel landhöjning eller spänningar i berget, säger Tina Hedlund.

Livsinvestering
Anders Isaksson ska så småningom få ersättning för det helrenoverade hemmet. Via försäkringsbolaget eftersom fjärrvärmeverket har tagit på sig skadan.

– Alla jag talar med säger att det här inte kan hända en fjärrvärmecentral. Sannolikheten är väldigt liten att skadan inte har något samband med sättningen i berget. Men enligt LKAB är ju allt en vanlig naturkatastrof. Jag kan aldrig bevisa något.

Att allt fler flyr Malmberget har orsakat bostadsbrist och allt högre fastighetspriser i grannorten Gällivare. Något som fick fritidsledaren Kurt Nilsson att snabbt nappa på en insatslägenhet som dök upp när gruvbolaget skulle ta över hans röda tegelhus som ligger i riskområdet söder om Anders Isaksson – Elevhemsområdet. Ett hus som han och hans fru såg som eventuellt sitt sista boende i livet när de flyttade in med båda två barnen för cirka 15 år sedan.

– Det var en livsinvestering med grönområden och skidspår utanför dörren. Vi skulle bli pensionärer där. Men gruvnäringen gjorde det omöjligt. Och det gick så fort. När vi började förstå LKAB:s planer lade vi bara ner allt.

Då hade de hunnit lägga nytt tak, gräva om grunden, sätta in ny värmepanna, lägga ny fuktskyddsmatta, påbörja en gillestuga och bastu. Familjen Nilsson gav 600.000 kronor för huset i mitten av 1990-talet. När LKAB köpte det för fem år sedan ansåg bolagets oberoende värderare att huset var värt drygt 500.000 kronor.

– Vi ville ju åtminstone få det vi köpt huset för. Men vi förlorade på det här. Det har orsakat många sömnlösa nätter, säger Kurt Nilsson hemma i den nya bostaden – en trerumslägenhet på 78 kvadratmeter i Gällivare.

Väntar på rivning
Värderaren tipsade om att bygga klart bastun för att få ut lite mer.

– Det kändes som ett ganska meningslöst bygge, säger Kurt Nilsson.

Men han byggde klart bastun och familjen fick 528.000 kronor. I dag står huset, och den nybyggda bastun, tomma och väntar antagligen bara på att rivas.

Majoriteten av de 160 husägarna i Elevhemsområdet valde, liksom familjen Nilsson, att sälja till gruvjätten. Alternativ två var att få hela sitt hus flyttat till ett område mellan Gällivare och Malmberget på bolagets bekostnad. Att Kurt Nilsson valde bort det berodde på att han hade rådgjort med en byggnadsingenjör som trodde att husflytten skulle bli för svår.

Det blev det också. Bottenplattan från det första huset som flyttades gick sönder. LKAB lade ner husflyttandet och plötsligt fanns ett tredje alternativ. Till de 47 villaägare som velat få sina hus flyttade erbjöd nu bolaget rymliga, nybyggda villor i Mellanområdet. I samma område som den grundskola där Kurt Nilsson arbetar ligger.

– Jag ser de nybyggda villorna som mina gamla grannar fått. Ibland känns det tungt att gå dit men jag försöker avskärma mig. De som ville flytta sina hus vann – vi andra förlorade.

FOTNOT: LKAB värderade fram till 2007 husen i Malmberget efter ortens marknadsvärde. Numera ska bolaget värdera efter rådande marknadsvärde i Gällivare, som inte är lika påverkat av gruvan.

FAKTA / Malmberget och LKAB

• Malmfältens historia går ända tillbaka till 1660-talet. Då togs det första kända malmprovet i Gällivares malmberg. Gruvdriften kom igång 1736.
• 890 bildades Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB).
• 1907 blev staten delägare i bolaget, och i dag är LKAB är helägt av svenska staten.
• Vägnätet i gruvan är 40 till 50 mil långt. Storleken på gruvan ändras hela tiden på grund av brytningen.
• I dag arbetar cirka 1 000 personer för LKAB i Malmberget.
• Under första halvåret 2009 sjönk efterfrågan på järnmalm, men under hösten vände det för LKAB. Rörelseresultatet för tredje kvartalet blev en vinst på 104 Mkr.

Källa: LKAB, NE

FAKTA / Rätten till mineraler i marken
Den som kan undersöka eller bryta mineralfyndighet kan få tillstånd att göra det enligt minerallagen, oavsett vem som äger marken. Oftast krävs tillstånd från länsstyrelse eller miljödomstol. Beviljas tillstånd har en fastighetsägare inte så mycket att säga till om så länge tillståndet gäller.

FAKTA / Men Kiruna då?
I Kiruna ska staden flyttas. Men det är fortfarande en politisk strid åt vilket håll stadsflytten ska ske. I Kiruna bryter LKAB endast ur en malmkropp, vilket många anser underlättar samhällsplaneringen. I Malmberget finns cirka 20 malmkroppar som sprider sig åt olika håll, varav LKAB har börjat bryta ur tio. Bolaget undersöker hur kropparna rör sig, men vet inte var det slutar.

 

FAKTA / Utbredd oro i stadsdelen som är närmast

• 66 procent av de boende i Elevhemsområdet/Kilen har upplevt skalv
• 67 procent vibrationer från gruvan
• 72 procent nattliga sprängningar
• 68 procent ansåg att de blev väckta av vibrationer
• 47 procent av dem hade svårt att somna om
• 61 procent oroade sig över sprickbildning i fastigheten
• Samtliga siffror gäller tillfrågade i Elevhemsområdet/Kilen. Det skiljer sig mycket mot invånarna i till exempel Gällivare som ligger längst bort från gruvan i kommunen.

Källa: Rapport om upplevd hälsa och miljöstörning
i Gällivare-Malmberget-Koskullskulle, Umeå universitet, 2009

FAKTA / Kaptensgropen
Här, där det nu är en väldig grop som delar samhället mitt itu, låg tidigare Malmbergets centrum. I och med att LKAB började spränga gruvorter under centrum med en teknik som gör att marken rasar växte gropen successivt.
I dag är den cirka 600 meter lång, 400 meter bred och 250 meter djup. För nio år sedan började LKAB fylla gropen men i år lades projektet på is. Riskerna för lastbilarna som körde in med fyllningsmaterial blev för höga på grund av rörelser i berget.