Före julledigheten kunde vi läsa att vårdnadsbidraget tvingat fram stängning av förskolor framför allt inom invandrartäta områden. Och andelen barn som går i förskolor som fortfarande har öppet har minskat.

Att detta är ett problem som spär på ett verkligt utanförskap råder det inget tvivel om. Det är främst kvinnor som redan haft svårt att få fotfäste på arbetsmarknaden som lockas att använda sig av bidraget. Resultatet blir att de hamnar än längre från arbetsmarknaden och får det än svårare att kunna få arbete.

Detta visste vi redan från de försök som gjorts tidigare och av de erfarenheter man gjort i våra nordiska grannländer. Men det bekymrade föga en regering som annars brukar berömma sig om att följa vetenskapliga resultat.

Sämre start
Ett annat problem är att detta riskerar att öka segregationen under lång tid framöver. Det leder till att de barn som mest behöver språkträning för att kunna ta sig in i samhället nu får en sämre start än vad de annars skulle ha fått. På så vis riskerar vi en ökning av båda nutida och framtida segregation och det kan skapa klyftor som är svåra att bekämpa.

Med en verklig syn på arbetslinjen bör tvärtom satsningar göras på att skapa en förskola med hög kvalitet till låga kostnader. Vi vet i dag så mycket om de positiva långsiktiga effekterna av förskolor med hög kvalitet att det inte borde råda någon tvekan om det.

Den språkliga och sociala träningen tidigt i livet ger goda förutsättningar för att klara sig väl under såväl utbildningsåren, som i det kommande arbetslivet. Men vi vet också att en väl utbyggd förskola visat sig vara viktigt för att kvinnors förvärvsfrekvens ska öka. Det minskar skillnader i löner och skapar mer jämlika förhållanden som håller i sig över åren.

Inövade fraser

Vi har nu under lång tid hört alliansregeringen frekvent använda sig av sina inövade fraser. Vi har hört att man ska ”bekämpa utanförskapet” att man ”står upp för arbetslinjen” och ”att man inte ska leva på bidrag”.

Dessa retoriska fraser har fått motivera en klasspolitik utan motstycke med växande sociala klyftor, och svåra förhållanden för människor som haft otur i livet.

Men få gånger blir dessa ord så falska som när man ser effekterna av just vårdnadsbidraget. Ty i vårdnadsbidraget ser vi en verklig bidragslinje som leder bort från arbetsmarknaden och förstärker utanförskapet.