Inte svartvitt om grisarna
Ibland kan en bra miljö för djuren skapa arbetsmiljöproblem, och frågan är om konsumenter vill betala mer för en bättre djurmiljö.
Varför hörs inte Kommunals röst i debatten? undrar Sven-Erik Pettersson, före detta lantarbetare och regionalt skyddsombud med mera.
Den senaste tidens debatt om djurskyddslagens efterlevnad i svinstallar har varit livlig i massmedia. Från Kommunal, som organiserar djurskötare, har jag inte sett något. Visst är djurskötare en liten grupp i Kommunal, men det hade varit intressant att höra en åsikt.
De flesta, jag tror alla, har fördömt de bilder som djurrättsaktivisterna har dokumenterat. Få, tror ingen, har tagit upp problemet för djurskötaren, som i det ”moderna” uppfödningssystemen tvingas se bland annat slaktsvin sakna sysselsättning som att böka i halm.
I allmänna råd för grisar står att strömedel ska ges i sådan mängd att grisarnas sysselsättningsbehov och komfortbehov tillgodoses. När spaltgolven kom tvingades man minska på halmen till grisarna, annars sattes spaltgolven igen och gödseln blev stående i spalten. Före spaltgolvens tid användes gödselskrapor i gödselgångarna, djurskötaren måste öppna alla grindar till grisboxarna innan skraporna kunde köras och göra rent.
Djurskötarens arbete underlättades när spaltgolven infördes, men ledde till mindre halm i boxarna. Djupströbädd där grisarna ”badar” i halm är givetvis mycket bättre ur djurmiljö sett, men vad kommer grisköttet att kosta…
Arbetsmiljölagen säger att hänsyn ska tas till den tekniska utvecklingen för att få en bra arbetsmiljö. Är modern teknik djupströbädd, spaltgolv, skraputgödsling där grindarna öppnas en till två gånger om dagen eller vad är det?
Grisarnas naturliga beteende ska tillgodoses säger lagen. I allmänna råd sägs också att för grisar som går på djupströbädd ska det anordnas gyttjebad för grisar vid varm väderlek.
I samma lag står att grisarna ska hållas rena. Att tillämpa gällande lag är inte lätt alla gånger. Konsumenter som inte har satt sin fot i ett grisstall eller har sin bakgrund från lantbruk har svårt att sätta sig in i hur ”modern” djuruppfödning går till. Astrid Lindgrens Bullerbyn är långt från dagens lantbruk och djuruppfödning.
En annan punkt i djurskyddslagen säger att djuren inte ständigt får utsättas för buller över 65 dB eller max 75 dB vid forcerad ventilation sommartid. Arbetsmiljölagen säger 85 dB som någon form av riktvärde. I djurstallar får ammoniakhalten inte överstiga 10 ppm, Arbetsmiljölagen säger 25 ppm. Exemplen kunde göras fler. Tiden har länge varit inne för en seriös debatt om hur våra livsmedel produceras och vad blir konsekvenserna vid olika typer av produktion.
Vet konsumenterna vad Fair Trade, Krav, IP odling, Svanmärkt, Sigill, Bra miljöval, EU blomman med flera betyder? Sannolikt kommer fler märken på varorna som ett led i åtgärder mot klimatförändringen.
Sven-Erik Pettersson,
före detta lantarbetare