I början av sin karriär satt Karolina Ekholm på Uppsala sparbank och ”skyfflade blanketter”. Senare blev hon handelsekonomen som vände upp och ned på våra tankar om globaliseringen. I dag är hon vår nyaste vice riksbankschef, en mer anonym placering – men betydligt mäktigare.

Inriktningen mot internationell ekonomi var på ett sätt utstakad från början. Hon är uppvuxen i Uppsalas universitetsmiljö och följde som flicka med till Madagaskar där hennes mamma gjorde fältarbete.

– När jag var nio år började min mamma undervisa i Lund. Därefter var Lund och Uppsala mina hemstäder.

Det låter akademiskt.

– Det var det också, säger Karolina Ekholm och skrattar.

– Alla mina fyra föräldrar är professorer, alltså både de biologiska och de respektive som har kommit till på vägen.

Slutspekulerat
Och hon fortsatte på det internationella spåret, även om utvecklingsekonomi byttes till internationell handel och hon slutligen doktorerade på multinationella företag.

När begreppet globalisering blev vanligare blev hon ett återkommande namn i debatten.

Hon visade att det kanske inte var jobb för de lägst utbildade som i förlängningen var mest i farozonen. Kanske skulle fler jobb försvinna för dem med något längre utbildning.

Men det vill hon nu helst inte kommentera. Som en av sex som bestämmer om Riksbankens styrränta kan hon inte spekulera för mycket.

En centralbank ska vara tydlig, anser hon, och att den svenska Riksbanken är offentlig med protokoll och förutsägelser är bra och nödvändigt.

– Det blir ändå alltid spekulationer, men de blir förhoppningsvis mer rätt. Men trots att vi är öppna har jag som lärare på Stockholms universitet sett att det alltid finns ett oändligt antal sätt att missuppfatta en sak på, hur tydlig man än försöker vara.

Krugman idolen
Även om hon på fritiden försöker hålla jobbet undan genom att träffa vänner och hålla sig i form, så cirklar mycket runt ekonomi. En självklarhet kanske, då hon är sambo med ekonomiprofessorn Jörgen Weibull.

Men den största idolen inom ekonomi är amerikanen Paul Krugman, ofta hyllad i alla läger och mottagare av ekonomipriset 2008.

– Jag blev så arg på min sambo då. Vi hade gått på Nobelbanketten i flera år och hade bestämt oss för att hoppa över förra årets bankett. Men så kom beskedet att det var Paul Krugman som fått priset, och min sambo visste det. Han sitter ju i Vetenskapsakademin! Så jag tvingade honom att ringa och tigga till sig två platser åt oss så vi kunde gå ändå.

Karolina Ekholm kastades in i sitt nya arbete just under den värsta krisen sedan depressionen. På några månader var hon med och sänkte styrräntan till 0,25 procent efter finansmarknadens kollaps, och kraften i krisen överraskande även henne.

Naturlig kritik
Krisen har ändå fått till följd att det inte finns någon motsättning mellan LO och Riksbanken just nu.

– Men att LO tidvis har kritiserat penningpolitiken för att vara för stram tycker jag ligger i sakens natur.

– Samtidigt har vi en bra ordning där parterna förhandlar om lönerna och Riksbanken har ett tydligt mandat att styra inflationen mot ett mål som parterna kan ha med sig till löneförhandlingarna. Det gör förhandlingarna lättare.

Riksbankens inflationsmål, ja. Det ligger i dag på 2,0 procent på några års sikt och utgår från det vanligaste inflationsmåttet, konsumentprisindex. Men samtidigt höjs bostadspriserna genom den låga räntan, och många varnar för en kommande fastighetsbubbla.

Bör Riksbanken mer beakta sådant när den sätter räntan?

– Där har vi ingen ny ståndpunkt. Men det pågår en diskussion om centralbankernas fokus på inflationen är för enkelspårigt och om man borde ta in andra faktorer.

– Det är nog ingen som på allvar menar att vi skulle ta in nya mål för penningpolitiken. Däremot finns det goda exempel på att centralbanker faktiskt har tittat på andra indikationer , som skuldsättning och kredittillväxt,och låtit dem påverka räntebesluten.

– Men det är en internationell diskussion som inte är riktigt klar.

Sitter du kvar i Riksbankens ledning om tjugo år?

– Ingen aning, men om tjugo år är jag ju 65 år och pensionär. Fast när jag satt i Finanspolitiska rådet propagerade jag ju för att folk ska jobba längre.

Akademiker pensionerar sig ju aldrig?

– Nej, men ibland är det ett problem. De tror ibland att de är oumbärliga även sedan de blivit senila.

Professorn och nationalekonomen Assar Lindbeck är 79 år?

– Han är ett undantag!

 

 

FAKTA / Karolina Ekholm
Uppväxt: Född i Täby men uppvuxen i Uppsala.
Familj: Sambo med Jörgen Weibull, professor på Handelshögskolan i Stockholm.
Bostad: Bostadsrätt i Stockholm. 
Inkomst: 155.500 i månaden.
Ta med från övertänt hus: Min handväska. Där har jag allt jag behöver. Eller datorn, för fotografiernas skull.
Saker om dig själv som folk inte vet: Det blir mindre och mindre. Det mesta vet redan alla.
Varit med i någon skolpjäs: Absolut inte!