Ord och handling
BOKNOTIS. Olof Palme var onekligen en grandios retoriker som bidrog med en färggrann palett till vad Ingmar Bergman en gång beskrev som ”de grå kompromissernas ideologi”.
Han var dock ingen stor teoretiker på det sätt som Nils Karleby och Ernst Wigforss var det.
Han använde sin formuleringsförmåga för att fånga upp tendenser i samhällsdebatten och sätta in dessa i ett socialdemokratiskt sammanhang.
Men frågan är vad kongressernas och massmötenas högtidstal fyller för funktion när de lyfts ur sitt sammanhang?
Det är reformismen jag saknar
Tanken är säkert att de ska verka uppmuntrande och eldande för de kvarvarande aktivisterna. Men texterna lämnar mig tom.
Kanske är det för att jag mött och tjusats av dem förr, och att återseendet aldrig kan mäta sig med den första förälskelsen.
Men troligare är att det jag saknar inte är Palmes verbaliseringskonst, utan den praktiska reformism som den omgav.
Välfärdens utbyggnad, de minskade klassklyftorna, den ökade jämställdheten mellan könen, solidariteten med jordens fördömda.
En liturgisk textsamling
Snarare än en politisk antologi känns Vi ses igen, kamrater som en religiös textsamling.
En del av den socialdemokratiska ortodoxins liturgi.
En katekes att ta fram när man med ett citat vill visa på sina band till den sanna tron på ”Mäster Olofs tid”.
Bok: Vi ses igen, kamrater: Tal och texter 1964-86.
Författare: Olof Palme.
Förlag: Murbruk.
Fredrik Jansson
