Hälsosatsningar är mycket lönsamma för arbetsgivaren, visar den alltmer använda aha-metoden.

Enligt aha-metoden räcker det inte med att bara se till sjukfrånvaron. Utgångspunkten måste vara den enskildas bedömning av sin egen hälsa, enligt professor Irene Jensen på Karolinska institutet i Stockholm.

År 2000 drog hon igång ett forskningsprojekt på fyra svenska verkstadsindustrier som ledde fram till dagens aha-metod.

Livsstilsproblematik
Det som gjort metoden populär bland företagen är den klara kopplingen till lönsamhet. Ändå är det just genom att ta bort kopplingen till arbetsgivaren och bara tala om hälsa, vare sig den är arbetsrelaterad eller inte, som metoden har nått framgång.

– Det som företagen direkt kan mäta är sjukfrånvaron: Där räknar vi med att det man investerar i aha-metoden betalar sig inom åtta månader.

– Lägger man därtill att individerna mår bättre så visar all forskning att också produktiviteten ökar vilket gör att det penningmässigt blir en ännu kortare återbetalningstid.

– När det gäller arbetsmiljön är behoven oerhört varierande beroende på verksamhet, men en sak är återkommande oavsett företag och område, och det är anställdas livsstilsproblematik.

Livsstil, handlar det om alkohol?

– Det finns med, men det är inte den största problematiken. Det är i stället de klassiska bitarna, med kost, motion och stress. Och det påverkar väldigt många olika hälsoområden, från nacke och rygg till hjärta och kärl, säger Irene Jensen.

I dag används programmet inom alla branscher och företag.

– Vi har också kunnat förfina metoden, dels genom bättre analyser om vilka som är på väg att hamna i riskgrupper, dels genom att utveckla pedagogiken så att man själva kan jobba vidare på respektive företag, säger Irene Jense.

 

 

FAKTA / Hälsan på och efter jobbet hänger ihop
Aha står för arbete och hälsa i arbetslivet. Metoden baseras på frågeformulär som de anställda fyller i. Allt är frivilligt och arbetsgivaren får inte ta del av svaren.
De anställda erbjuds i stället ett eget uppföljningssamtal och en individuell utvärdering.
Det sker också en återkoppling på gruppnivå med handlingsplaner för hur hälsa och arbetsmiljö kan förbättras utifrån de sammanlagda svaren på frågorna.
Fokus sätts på hälsa/ohälsa i allmänhet eftersom arbetsrelaterad ohälsa och annan ohälsa går hand i hand.