Joacim Sjutti stänger av hörapparaterna när det bullrar.
 

Om en vecka ska Joacim Sjutti få nya hörapparater i blått och silver.
– De ska synas. Då höjer folk rösten. Och då hör jag, resonerar han.

Fast en del verkar inte förstå. Det går inte hem alla gånger när han till exempel säger att han måste byta telefon för att höra. Alla lyssnar inte på det örat.

– En del verkar inte fatta, konstaterar han.

Joacim Sjutti bor i Rönninge utanför Stockholm och är byggnadssnickare. Han stänger av hörapparaterna när det bullrar. Då är han borta för världen, åtminstone för världens ljud.

På matrasten försvinner han gärna in i en tidning. Det är svårt att hänga med i samtalet vid bordet.

– När någon drar en historia hör jag ändå inte poängen.

Han är 43 år och har jobbat i byggsvängen snart 25 år. Hörselskadan upptäcktes 1989 när Bygghälsan kom på besök med en ambulerande hörcentral.

– Sedan gick det snabbt. Jag fick välja mellan en eller två hörapparater. Jag valde två. Jag vill höra i stereo, inte i mono.

Överraskning
Hörselskadan kom som en överraskning. Visserligen hade hans fru klagat på att han aldrig lyssnade på vad hon sa – men Joacim Sjutti insåg inte att det berodde på att han hörde illa.

Han betraktar hörselskadan som en yrkesskada och medger att han slarvade med hörselskydden ibland. När skadan var ny sökte han ersättning från olika håll, men han gick inte via Byggnads. Det blev inga pengar och till slut tröttnade han.

– Jag ruttnade på alltihop. Och nu är det för sent, konstaterar han.

Vanligt hinder
Hörselskador är ett av de vanligaste funktionshindren i arbetslivet. En halv miljon yrkesaktiva är hörselskadade. En av tio i arbetslivet har svårt att ta emot muntlig information.

Det är en bortglömd grupp. Många branscher är bra på att förebygga hörselskador, men arbetsmiljön för dem som redan är hörselskadade glöms för det mesta bort, enligt Hörselskadades Riksförbund.

Följden blir att hörselskadade utsätts för onödiga svårigheter. Det leder i sin tur till ohälsa. Förtidspension är dubbelt så vanligt bland hörselskadade som i befolkningen i stort, enligt Statistiska centralbyrån.

Snabb hjälp
Joacim Sjutti har ett enkelt och handfast råd till den misstänker en hörselskada:

– Ta kontakt med hörcentralen och sök hjälp direkt!

Hans hörselskada stör vardagslivet. Förr eller senare blir folk irriterade när de måste upprepa samma sak flera gånger. Det gäller både barnen där hemma, arbetskamraterna och alla andra i omgivningen.

– När man har sagt ”va?” tre gånger frågar man inte om igen. Då chansar man.

Betalar ur egen ficka
Han använder hörapparater och en teleslinga till mobiltelefonen. Slingan leder ljudet till hörapparaten. Han hör bäst i telefon. Då slipper han störande bakgrundsljud. Nackdelen är att slingan kräver sladdar.

– Jag fastnar med sladdarna fyra, fem gångar om dagen. Nu har det precis kommit en ny generation teleslingor utan sladdar. Det har jag väntat på länge.

Han är egen företagare sedan snart tio år och får betala extra hjälpmedel ur egen ficka. Tidigare hade han myggmikrofon som han kunde fästa på en arbetskamrat. När den slets ut köpte han ingen ny. Det är en affär på 7.000 kronor.

FAKTA / Hörselskador
Över en miljon svenskar har nedsatt hörsel. 640.000 av dem är i yrkesverksam ålder. Antalet hörselskadade ökar mest bland kvinnor.
Enligt arbetsmiljölagen är arbetsgivaren skyldig att anpassa arbetsplatsen efter den enskildes behov.
Den som är hörselskadad kan få hjälp av landstingets hörselvård vid samtal med arbetsgivaren om arbetsmiljön.
Källa: Hörselskadades Riksförbund