Det skapas fler arbetstillfällen när svenska företag köps upp, säger forskaren Roger Bandick. Åtminstone om avsikten med uppköpen är att säkra svensk kunskap.

– Svenska företag som tas över har ofta bra värden, hög produktivitet och bra sysselsättning redan innan de köps upp. Men de blir ännu bättre efter ett uppköp om man jämför med motsvarande företag som inte blir uppköpta, säger han.

Roger Bandick presenterar snart sin studie över köp av svenska företag i den kanadensiska tidskriften Canadian Journal of Economics.

Enligt honom är effekten positiv när huvudsyftet med ett uppköp är att komma åt svensk produktion och kunskap.

Nyttigt penningtillskott
I snitt fick de uppköpta företagen då hela 7 procent högre sysselsättning jämfört med motsvarande företag som inte blev uppköpta under samma tid.
Det tyder på att svenska företag och anställda oftast drar nytta av penningtillskott från utländska investerare.

Däremot märks ingen effekt om köpet sker bara för att bli av med en svensk konkurrent, eller där köparen bara vill ta sig in på den svenska marknaden.

Är det då skadligt för sysselsättningen om raset i utländska uppköp bestå?

– Det är svårt att säga. De företag jag har studerat skulle ju ha fortlevt även om de inte blivit uppköpta, men visst skulle de ha gått miste om den positiva effekten av det utländska uppköpet, säger Roger Bandick.

Tudelad bild
Magnus Runnbeck på ISA ger en mer tudelad bild.

– Man kan inte säga att alla utländska investeringar är bra eller att alla är dåliga, det beror så mycket på den enskilda affären. Vi arbetar för utländska investeringar i Sverige eftersom det långsiktigt är bra för svensk konkurrenskraft. Men det går inte att utesluta att vissa investeringar går på tok, det varierar från affär till affär.

För fackets del kan det också finnas andra faktorer som kan vara negativa.

Enligt en några år gammal utredning från fackförbundet Unionen har det fackliga inflytandet i många fall minskat på företag som blivit en del av en multinationell koncern.