Det talade flyter förbi, det skrivna består.
 |
| Foto: NIKLAS RYDÉN/MAGDALENA DZIURLIKOWSKA |
SKRIBENTEN – GUIDEN (2006). Folk studsar till, ser på mig med en annan blick och ler lite skrämt.
Jag har ju genomgått en metamorfos, från museiguide till konstkritiker, och för första gången erfar jag tyngden i talesättet Verba volant, scripta manent. Det talade flyter förbi, det skrivna består.
Vart tog det vägen?
I tio år har jag visat femtio utställningar på tretton museer, men var har allt det tagit vägen?
Precis som skriftlösa kulturers historia slingrar sig ur minnets grepp är det också svårt för frilansande guider att hävda sitt kapital.
Kalla dig visare! säger de på Moderna Museet, guide är så… Ja, alla har varit med om turistguidningar där feel good går före kunskap.
Skribent däremot klingar inte alls grisfest, även om det finns dåliga pennor.
Ja, gärna!
En annan skillnad är att skribent verkar vara ett yrke att vila i, för ingen frågar mig längre vad jag ska göra sen.
Och härligheten är inte till ända här, för inte nog med att man får lov att skriva livet ut om man vill, man får dessutom större chanser till andra yrken inom samma bransch.
Curator, intendent eller chef.
Tja, visst skulle jag också vilja försöka!
Läs också: Konstnärsroller (1): Inledning.
Läs också: Konstnärsroller (2): Guiden–Konstnären.
Läs också: Konstnärsroller (4): Skribenten–Konstnären.
Magdalena Dziurlikowska
