Den nya låglönepotten enar de kvinnodominerade facken och industrifacken kring en satsning på jämställda löner och på lågavlönade. Konstruktionen gör dock att en effekt kan bli ökade löneskillnader bland de lägst avlönade, eftersom det inte finns någon individgaranti i potten.

I förra avtalsrörelsen var motsättningarna stora mellan dem inom LO som ville ställa krav på jämställdhetspott och dem som vill driva låglönesatsning som en metod att nå jämställda löner.

Den nya potten är en slags utveckling av jämställdhetspotten och är tänkt att ge ett extra löneutrymme åt alla avtalsområden som har en låg genomsnittslön.

"Mycket bättre"
IF Metall var kritisk till jämställdhetspotten. Avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä säger att den missgynnade lågavlönade kvinnor i IF Metall. Den nya potten är mycket bättre, enligt honom.

– Det är lika synd om lågavlönade oavsett om de är män eller kvinnor. Nu är det ofta kvinnor som har låg lön och därför blir det här också en jämställdhetssatsning. Men vi har inte den fullständiga bilden av den nya potten förrän den är siffersatt, säger IF Metalls avtalssekreterare.

Pappers var det enda industrifacket som drev kravet om jämställdhetspott och förbundet fick med det i den centrala uppgörelsen. Matts Jutterström säger att jämställdhetspotten fungerade bra och gav större löneökningar till kvinnor. Ett problem var dock att arbetsplatser med lågt förtjänstläge och få eller inga kvinnligt anställda inte fick något extra. Det tror Matts Jutterström den nya potten kan lösa.

– Jag tror den här potten kan fungera bra. Kanske kan den vara ännu bättre än jämställdhetspotten, säger Pappers avtalsombudsman.

Starkt stöd
Hos båda Handels och Kommunal är stödet för den nya potten starkt.

– Det här samma sak som kvinnopotterna. Konceptet är detsamma och det är en satsning på jämställda löner och på de lågavlönade, säger Handels avtalssekreterare John Haataja.

Inte heller Kommunals Lasse Thörn ser någon avgörande skillnad mellan det nya och jämställdhetspotten. Syftet är fortfarande att minska skillnaderna mellan mäns och kvinnors löner.

– Jämställdhetspotten gav bra effekt och vår bedömning är att den här potten ger motsvarande resultat, säger Lasse Thörn, som är chef för förbundskontorets enhet för arbetsrätt och kollektivavtal.

Den nya låglönepotten är en insamlingsmodell och de centrala parterna kan komma att sluta avtal om den. Det är dock de lokala parterna som sedan sköter fördelningen av det extra löneutrymmet. Det som säkert går att säga är att genomsnittslönen på avtalsområdet höjs, men inte om det sker jämnt eller bara till vissa. IF Metall har utvecklade lönesystem och kan därför ha någorlunda koll på hur det extra utrymmet används medan exempelvis Kommunal har ett stort inslag av individuell lönesättning, vilket gör att det extra påslaget kan fördelas ojämnt och bara till vissa personer.