I nästa års avtalsrörelse kommer LO-förbunden att samlas kring en ny sorts pott som ska ersätta jämställdhetspotten. Den nya potten ska ge extra lönepåslag till kvinnor och till lågavlönade.

Nytt är också att LO-förbundens samordning kommer att vara mycket tätare än i den förra avtalsrörelsen. Vid sidan om lönekraven kommer det att finnas tre krav som förbunden ska hjälpa varandra att få igenom.

– Hur stödet ska utformas kommer LO-styrelsen att besluta om. Det kan vara allt från uttalanden till sympatiåtgärder, säger Per Bardh, LO:s avtalssekreterare.

LO-styrelsen har ställt sig bakom en linje i den kommande avtalsrörelsen. Det är egentligen en rekommendation till LO:s representantskap, som i sin tur förväntas ställa sig bakom den. I ett nästa steg ska dessutom vart och ett av de 14 LO-förbunden anta avtalsplattsformen.

Krontal
Den nya potten är alltså en låglöne- och kvinnosatsning och den utformas som ett extra krontalspåslag till avtalsområden med låg genomsnittslön. Det är en insamlingsmodell och syftet är att höja genomsnittslönen på avtalsområdet.

Än är varken genomsnittslönen som ska definiera låg lön eller det extra krontalspåslaget bestämt. Men exempelvis kan alla avtalsområden med en genomsnittslön lägre än 20.000 kronor i månaden räknas som lågavlönade och då ska krav på den särskilda potten ställas. Det kan till exempel vara 100 kronor för varje heltidare på avtalsområdet.

– Det här är alla LO-förbund överens om. Med ett sådant extra löneutrymme träffar vi kvinnobranscherna och de lågavlönade, säger Per Bardh.

Tre gemensamma krav
De tre gemensamma krav som LO-förbunden dessutom ska driva är rätt till heltid, begränsning av visstidsanställningar och att sätta stopp för att använda bemanningsföretag för att kringgå lagen om anställningsskydd.

Kravet om heltid är tänkt att formuleras så att heltid blir normen och avvikelser därifrån måste arbetsgivaren avtala om. Per Bardh säger dock att det inte kommer innebära att deltidsarbete avskaffas på en gång. På ett avtalsområde med mycket deltidare ska de som vill jobba mer få tala om det och deras önskemål ska mötas i den takt det är möjligt – till exempel när anställda slutar.

– Det handlar om att heltid ska vara norm och att arbetsgivarna inte längre fritt ska förfoga över tjänsterna. Men detta måste också avpassas efter verksamheten. En kiosk som bara har öppet sex timmar kan inte tvingas betala för åtta timmar, säger LO:s avtalssekreterare.

Lägsta nivå
Tanken bakom visstidsskravet är att det ska skapas en lägsta nivå och ett tak för hur omfattande visstidsanställningen ska få vara, som ska gå längre än lagen.

– Vi vill att den som har en visstidsanställning ska veta hur länge den minst varar och när den kan tänkas bli mer stadigvarande.

Både heltid och visstidsanställningar ser olika ut i de olika branscherna och kraven ska avpassas efter vart och ett av avtalsområdena.

Principöverenskommelse
Problemet med bemanningsföretag som LO vill lösa är att en del företag säger upp personal och tar in bemanningsföretag medan de fortfarande finns uppsagda som har återanställningsrätt.

– Vårt krav går ut på att arbetsgivarna ska ha lokalt eller centralt avtal för att ta in bemanningsföretag.

Förbunden är också överens om principerna för lönekraven. De ska ställas i både kronor och ören, vilket då blir en slags låglönesatsning. Kravet kan exempelvis vara 4 procent men lägst 1.000 kronor.

Dessutom har LO-förbunden bestämt att de ska hjälpas åt att hindra alla försämringar av de nuvarande kollektivavtalen.

LO:s representantskap kommer att ta ställning till detta den 22 oktober och LO:s styrelse kommer att slå fast lönekraven 2 november.