Facket rasar mot ett EU-förslag från Sverige. En ny sorts företag kan göra det möjligt att kringgå kraven på facklig representation i företagets styrelse. Europafacket varnar statsminister Fredrik Reinfeldt för att driva igenom förslaget.

– Det här rör en viktig del i vårt lands arbetsmarknadsmodell. Regeringen borde kasta förlaget i papperskorgen, säger Ingemar Hamskär, TCO:s chefsjurist.

Facket har i dag rätt att ha minst två styrelserepresentanter i bolag som har minst 25 anställda.

– Om förslaget genomförs kan det gå från 25 till närmare 500 anställda innan facket får rätt till representanter, säger Ingemar Hamskär.

Det handlar egentligen om ett EU-förslag om en ny bolagsform, så kallade SPE-bolag. Ett företag som föreslås kunna röra sig över EU-ländernas gränser och där aktiekapitalet endast ska vara en euro.

Sverige ska driva
EU-kommissionen vill göra det lättare att starta bolag och har därför föreslagit denna nya bolagsform.  I och med att Sverige i höst är EU:s ordförandeland så är det den svenska regeringen som ska driva arbetet framåt och sy ihop kompromisser.

För tre veckor sedan la Sverige ett nytt förslag i den rådsarbetsgrupp som bereder frågan inom EU.

Facklig kritik
Fån fackligt håll finns ett stort missnöje mot förslaget. Det som möter den allvarligaste kritiken är att bolag ska kunna registreras i ett land och att det landets regler ska gälla även om verksamheten bedrivs i ett annat land.

– Det innebär att om ett bolag registreras i Estland, där det inte finns några lagar för facklig representation, så kan facket förlorar sin plats i styrelsen i Sverige där företaget bedriver sin verksamhet, säger Ingemar Hamskär.

Europafacket har också reagerat hårt på det svenska förslaget, och skickat ett brev till statminister Fredrik Reinfeldt. Facket skriver att den svenska regeringen förslag är oacceptabelt ur ett löntagarperspektiv.

Jobbigt för regeringen
Att EU-frågan om en ny bolagsform hanteras just nu är besvärande för den svenska regeringen.

Då förslaget först kom från EU-kommissionen var arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin (M) orolig för konsekvenserna. I februari i år skickade han därför ett brev till de svenska EU-parlamentarikerna där han uppmanade dem att se kritiskt på förslaget.

Detta gjorde också EU-parlamentet: I mars och röstade parlamentet för en mängd ändringar. Kruxet är bara att den omröstningen endast är en opinionsyttring eftersom det folkvalda parlamentet inte hade beslutsrätt i frågan. Det har ministerrådet.

… som bytt fot
Den 1 juli i år tog Sverige över som EU:s ordförandeland. Sedan dess är den svenska hållningen en annan. Tidigare drev den svenska arbetsmarknadsministern linjen att kravet på 500 anställda för att få facklig representation var alldeles för högt. Men när Sverige nu håller EU:s ordförandeklubba anser regeringen att den svenska kompromissen på 500 anställda är rimlig.

– Regeringen vill nog gärna ha fjädern i hatten och förhandla fram förslaget, säger Ingemar Hamskär.

Krävs ett enigt EU
Ett EU-beslut om den nya bolagsordningen är att vänta i början av december – om medlemsländerna kommer överens. För att en ny förordning ska kunna antas tas krävs det nämligen att alla 27 länder i EU är överens.

En oklarhet är hur Tyskland kommer att ställa sig. Landet har tidigare varit kritiskt. Men det är oklart hur den nya regeringen, som ska formera sig efter förra veckans val, kommer att ställa sig till förslaget. DGB (tyska LO) är dock, enligt Ingemar Hamskär, liksom det svenska facket mycket kritiska till förslaget.