Den offentliga sektorn är vinnaren i senaste avtalsrörelsen. Arbetare där fick nästan en procentenhet högre löneökningar än inom den privata sektorn.
LO-kvinnorna i stort fick också högre procentuella påslag än männen.
 
LO har studerat utfallet av satsningarna på lågavlönade kvinnor i senaste avtalsrörelsen. I kronor räknat fick männen i genomsnitt 170 kronor mer, men kvinnorna fick ändå 0,4 procentenheter högre löneökningar än männen.

– Det visar tydligt att om man gemensamt håller i jämställdhetssatsningen och fördelar utrymmet till kvinnor så får det effekt, säger avtalssekreterare Per Bardh.

Den offentliga sektorn fick under 2007 och 2008 en genomsnittlig ökning på 9,1 procent för kvinnorna och 9,0 procent för männen. Där är närmare 90 procent kvinnor vilket gjorde att jämställdhetspotten fick ett stort utslag.

Minskad löneglidning
I den privata sektorn ökade lönerna för männen med lika mycket som för kvinnorna, med 8,3 procent.

– Lönerna ökade nästan lika mycket inom industrin som inom handeln trots att de inte hade potten, säger Mats Larsson, som skrivit LO:s Lönerapport 2009.

Den löneglidning som påverkar utfallet kommer att minska när krisåret 2009 sammanställs, tror han.

Känsligt
Hur kvinnors och mäns löner ökade inom industrin eller andra förbund redovisar inte LO.

– Vi vill inte gå inte på enskilda avtalsområden, det är lite känsligt, säger Mats Larsson.

Inom Handels fick kvinnorna i alla fall mer. Dessutom tror avtalssekreterare John Haataja på ett ännu bättre utfall det tredje året.

– Första året var det ett bra lyft, andra året var det lite mindre. Det tredje året är mer spännande för oss, säger han.

Uppslutning
Också LO:s uppgifter visar att det största utfallet av jämställdhetspotterna kom första året.

Hur LO ska gå vidare i frågan kan Per Bardh inte svara på ännu. Men det finns en uppslutning från alla förbund kring jämställda löner, säger han.

– Självklart måste man fortsätta. Det gäller att vara ihärdig och tillåta att kvinnodominerade områden får större utfall än manliga.
Bland LO-förbunden är många avtalssekreterare nöjda med jämställdhetspotterna. Inom Seko har det gett kvinnor en procentenhet mer.

– Vi ska självklart fortsätta att arbeta för jämställda löner. Det var ingen engångsföreteelse, det tar tid, säger Sven-Olof Hellman.

Enighet viktigt
Han tycker att det är viktigt att LO hittar en konstruktion som alla ställer upp på.

Pappers gillar jämställdhetspotterna och har ställt sig bakom en fortsättning. Nackdelen var att fabriker med löner under 20 000 där det bara arbetar män inte fick något extra.

– Men det handlade ju inte om lägstalöner. Det handlade om det strukturella förhållandet mellan kvinnor och män, säger Matts Jutterström.

Gerald Lindberg på Livs säger att förbundets låglönesatsning 2008 gav kvinnorna 0,3 procentenheter högre ökning än männen. Förbundet använde inte jämställdhetspotter, i så fall hade det haft mindre pengar att fördela.

– Jämställdhetspotter är inget som vi kan acceptera. Men vi ställer upp på att kvinnodominerade sektorer med lågt löneläge ska ha mer pengar, säger han.


FAKTA / Jämställdhetspotten
LO ställde i förra avtalsrörelsen gemensamma krav på en jämställdhetspott. Potten skulle tillföras 205 kronor per kvinna som tjänar mindre än 20.000 kronor. Värdet beräknas för varje avtalsområde. Ju fler kvinnor desto mer pengar till potten. Vad som sedan drevs igenom i varje förbunds förhandlingar varierade.