Polens förra president Lech Walesa försöker övertyga irländska folkomröstare vid ett besök i Dublin.
 

Facket är splittrat. En del fackförbund är för, andra är emot att Irland ska acceptera EU:s Lissabonfördrag.

Om en och en halv vecka röstar irländarna om EU:s Lissabonfördrag. Folkomröstningen kan bli avgörande för EU:s framtida utveckling eftersom den handlar om hur besluten i unionen ska fattas.

Den största fackliga centralorganisationen ICTU uppmanar sina medlemmar att rösta ja till fördraget den 2 oktober. Irlands största fackförbund SIPTU, som samlar medlemmar från alla möjliga branscher, är också positivt till fördraget och uppmanar sina 200 000 medlemmar att rösta för fördraget.

På den motsatta sidan finns bland annat Unite som organiserar industri-, bygg- och transportarbetare samt elektrikernas och ingenjörernas fackförbund TEEU som har anslutit sig till nej-kampanjen.

Höga toner
Tongångarna i debatten om Lissabonfördraget har varit höga.

Den kyrkliga sidan varnar för att fördraget kan leda till en uppluckring av den stränga abortlagstiftningen.

Fackliga kritiker talar om att EU gynnar storföretag och att arbetares intressen åsidosätts.

Ja-sidan hävdar det ett nytt fördrag är avgörande för landets fortsatta ekonomiska utveckling. Ryanairchefen Michael O’Leary har sagt att han ska rösta ja eftersom ett Irland utan EU skulle vara i händerna på landets inkompetenta politiker.

– Ja-sidan överdriver kraftigt det positiva samtidigt som nej-sidan ger en väldig mörk bild. Ett nytt fördrag är vare sig så bra eller dåligt som någon av dessa sidor hävdar, säger den svenska EU-parlamentarikern Marita Ulvskog (S) om den irländska valrörelsen.

Ny beslutsordning
I december förra året röstade EU-kritiska Marita Ulvskog själv ja till fördraget med motiveringen att en ny beslutsordning behövs, eftersom den gamla skapades innan EU utvidgades.


FAKTA / Lissabonfördraget
Förslaget innebär bland annat att EU-kommissionen blir mindre och EU-parlamentet får större inflytande. Länderna ska också samarbeta närmare kring utrikespolitiken.
Fördraget börjar gälla först när alla medlemsländerna godkänt det.
Om Irland röstar ja den 2 oktober finns ett frågetecken kvar. Den EU-kritiska tjeckiska presidenten Vaclav Klaus vägrar underteckna fördraget.