Arbetslivsforskningen ska åter stärkas. Tre nationella forskningscentrum får under tio år dela på sammanlagt 150 miljoner kronor i extra anslag för forskning om arbetsmarknad, arbetsmiljö och arbetsorganisation.

Det handlar om extra statliga forskningsmedel från Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (Fas) under en tioårsperiod. Tre forskningscentrum får fem miljoner var om året till sin forskning.

– Det här betyder jättemycket för dem som får stödet, men ser man beloppet i proportion till pengarna som försvann när regeringen la ner Arbetslivsinstitutet är det givetvis inte mycket pengar, säger Kenneth Abrahamsson, programchef på Fas.

Mindre än förr
Den extra satsningen på arbetslivsforskning presenterades i regeringens forskningsproposition förra hösten och ligger på mellan 15 och 20 miljoner om året. Till det kommer runt 140 miljoner som Fas redan fördelar till forskning på området, men anslagen är ändå lägre än på Arbetslivsinstitutets tid.

Hur mycket är dock svårt att säga eftersom en stor del av arbetslivsforskningen nu lever vidare genom pengar som fördelas av universiteten, enligt Kennet Abrahamsson.

– Resurserna har försvunnit, men forskarna har inte försvunnit, säger han.

Den extra satsningen som nu fördelats på området går till tre nationella forskningscentrum.

Tvister och stress
Vid Uppsala universitet kommer forskningen att handla om arbetsmarknaden. Projekten kommer bland annat att röra arbetstvister i Sverige där utländska företag är inblandade, och hur reformerna i socialförsäkringen påverkar sysselsättningen.

Vid Stockholms universitet kommer pengarna att gå till stressinstitutet och forskning om arbetsrelaterad stress och hälsa.

Även centrum för belastningsskadeforskning vid högskolan i Gävle får del av satsningen. Där kommer forskningsmedlen att fördelas mellan åtta olika forskningsprogram som handlar om arbetsrelaterade belastningsskador ur olika perspektiv.

– De här pengarna är en liten del av helheten, men en medveten satsning på att bygga en stabil bas för framtida forskning, säger Kenneth Abrahamsson.