Det totala lönegapet mellan kvinnor och män inom arbetaryrken minskade mellan 2006 och 2007 från 14,7 procent till 14,0. Året därefter ökade skillnaderna igen, med 0,4 procentenheter, visar Konjunkturinstitutets lönebildningsrapport för 2009.

Enligt KI är en studie av den oförklarade skillnaden (när faktorer som ålder, yrke och näringsgren räknats bort) mer intressant för att se effekten av LO:s satsningar på kvinnor i förra avtalsrörelsen. Då avses framför allt jämställdhetspotten men också industrifackens satsning på minimilöner.

Det oförklarade gapet sjönk med 0,7 procentenheter första avtalsåret (2006-2007) men låg under andra året kvar på samma nivå.

Regressionsanalys
Inom tillverkning har lönegapet ökat under de två avtalsåren från 7,8 till 8,2 procentenheter. Byggsektorn har ökat från 15,4 till 19,7. Partihandeln har minskat gapet från 11,5 till 10,4 medan hotell- och restaurangbranschen i stort sett ligger på samma nivå.

KI har också gjort en regressionsanalys för att mer i detalj ta reda på låglönesatsningens genomsnittliga effekt. Analysen fokuserar på avtalsområden med hög andel kvinnor och hur avtalsrörelsen 2007 påverkade lönegapet för arbetare.

Den visar att låglönesatsningen (alla andra förutsättningar oförändrade) minskade det oförklarade gapet med 1,5 procentenheter mellan 2006 och 2007. Sett över två år, 2006 till 2008, minskade gapet bara med 0,9 procentenheter. Det innebär att effekten försvagades det sista året, då effekten sjönk tillbaka 0,6 procentenheter.

Tänkbara förklaringar
Varför effekterna uteblir det andra avtalsåret kan Konjunkturinstutet inte svara på, men redovisar tänkbara förklaringar. Det kan vara så att antalet kvinnor som tjänade under 20.000 (riktmärket för satsningen) minskade år två, vilket dock inte kan förklara allt. Det kan också vara så att tillämpningen varierade i lokala fördelningar. KI skriver också om att det kan förekomma ”kompenserande marknadskrafter”. Höjda lägstalöner kan leda till kompensationskrav från andra grupper. Det kan också vara så att företagen anser att det är viktigt att behålla relativa löneförhållanden och därmed genomför egna kompensationer.

Strukturerna kan också ha betydelse, det vill säga att individerna (där nyanställda ofta har lägre löner) är olika från år till år.

FAKTA / Män drar vinstlotterna

  • Högre lön inom mansdominerade yrken är den största förklaringen till löneskillnaderna mellan könen. Också män i kvinnodominerade sektorer drabbas av låga löner, liksom kvinnor får högre lön i mansdominerade yrken. Värt att notera är dock att män tjänar mer på att arbeta inom en mansdominerat yrke än vad kvinnor gör.
  • Av arbetarna i kvinnodominerade sektorer är 25 procent män, medan bara 10 procent är kvinnor de mansdominerade arbetarsektorerna.