700 000 röda rosor och 300 000 dörrknackningar. Det norska Arbeiderpartiets kampanjmaskin är omtalad. Men detta val slog den nya rekord.

– Vi har lärt oss av Barack Obama, säger Jan Thore Martinsen, ombudsman på Fellesforbundet och aktiv i det socialdemokratiska Arbeiderpartiet.

Han har precis besökt byggjobbarna som renoverar Sparbankens lokaler i centrala Trondheim.

Det bankades och dammade i bakgrunden då Jan Thore Martinsen stod inför en liten grupp byggarbetare uppmanade dem att rösta.

– Helst på de röd-gröna, sa han utan att nämna något av de tre regeringspartierna vid namn.

Stark spurt
Norska LO stöder, till skillnad från svenska LO, alla tre partier som ingår i regeringen.

Valmaskineriet hos Arbeiderpartiet är sedan länge omtalat för att vara effektivt.

Och detta val gjorde de en mycket stark valspurt.

För en månad sedan lutade opinionssiffrorna mot att de röd-gröna skulle förlora makten, men efter valspurten så kom dem igen.

Systematiskt arbete
Aldrig förr har partiet arbetat så systematiskt med att söka upp väljare.

Mellan 10.000 och 15.000 valarbetare har gjort sitt för att övertyga väljarna att rösta på dem.

300.000 dörrknackningar och 500.000 personer har de talat direkt med.

För Arbeiderpartiet och norska LO har mycket av valkampanjen gått ut på att få så många som möjligt att gå och rösta.

Skolan viktigast
Trots att valspurten var stark så har faktiskt de arbetarrörelsens paradfråga – arbetsmarknaden – inte ansetts som särskilt viktig.

När väljarna själva har rangordnat vad de anser som viktigast hamnade skolan klart högst på listan. Därefter miljö följt av äldreomsorg och vård.

Den fråga som dock dominerat valrörelsen är hur en framtida regering skulle se ut eftersom den borgerliga oppositionen har haft stora problem att sy ihop ett regeringsalternativ.

FAKTA / Norska valet

Mer än hälften av de norska väljarna bestämmer sig för vilket parti det ska rösta på först under valspurten, drygt 300.000 (cirka 10 procent av väljarna) bestämmer sig på valdagen.

Viktigaste valfrågorna är enligt väljarna själva skola. Endast 7 procent anser att arbetsmarknadsfrågorna är viktiga och endast 2 procent ser EU-frågan som viktig.

Faktakälla: Bernt Aardal, valforskare vid Oslo universitet.