Måndagen den 15 september förra året kom beskedet. Amerikanska investmentbanken Lehman Brothers ansöker om konkurs.

Under helgen hade intensiva samtal förts för att rädda banken undan kollaps. Stora kreditförluster på bostadslånemarknaden hade försatt Lehman i nöd. Bush-regeringens besked var att den inte ville skjuta till några pengar.

Sista räddningsplankan var att brittiska Barclays Bank skulle köpa banken, men affären föll.

Då återstod bara konkurs.

– Ledarna räknade med att marknaden visste att Lehman Brothers var på fallrepet och att en konkurs låg nära. Men de hade fel. Omvärlden trodde inte att amerikanska regeringen skulle låta Lehman gå under, säger David Wessel,  redaktör på Wall Street Journal och författare till en ny bok om krisen.

Störtdykning
Ingen förutsåg heller effekterna av Lehmans kollaps.

Finanskrisen hade plågat de amerikanska marknaderna i över ett år, men nu gick den in i en ny global fas.

Börser världen över störtdök, men än värre var det som hände på andra mindre kända delar av finansmarknaderna.

En del marknader slutade fungera, eftersom det bara fanns säljare och inga köpare.

– Folk började sälja tillgångar för att stoppa pengarna i madrassen. En klassisk panik bröt ut. Chocken över att en så stor bank tilläts gå under ledde till att bankerna slutade att låna pengar till varandra, säger David Wessel.

Sammanbrott
Förtroendet mellan bankerna bröt samman. Ingen visste vem som satt med Svarte Petter. Alla flydde till statsobligationer, den enda säkra investeringen.

Banker började hamstra kapital. Och det skedde inte bara i USA, utan överallt. Lehmans tentakler sträckte sig vida omkring och kollapsen spred osäkerhet långt bortom hemlandet.

– En följd av Lehmans kollaps var att alla finansiella institutioner började utsättas för hårdare granskning, säger David Wessel.

Men hur kunde en amerikansk bankkollaps kasta in den svenska ekonomin i en djup lågkonjunktur? Svaret är att krisens vägar är många.

Den ökade granskningen påverkade även banker med huvudkontor i Stockholm.

– Det finns starka band mellan bankerna i Europa. Svenska banker lånar upp pengar utomlands.

Trögflytande
Efter Lehman blev det svårt, vilket i sin tur gjorde att det blev svårt för en del svenska företag att hitta finansiering, säger Mats Dillén, generaldirektör på statliga Konjunkturinstitutet.

Ekonomerna beskriver det som att pengar efter kollapsen började flyta trögare i det finansiella systemet.

– Företagen behöver det här flödet av kapital. Plötsligt kunde de som behövde låna till stora inköp inte göra det. De blev osäkra, slutade beställa och drog ner på produktionen. När alla går in i vänteläge samtidigt minskar efterfrågan hastigt, säger Robert Bergqvist, chefekonom på SEB.

Enligt honom medförde den svenska ekonomins exportberoende att vi drabbades särskilt hårt. Företagen förlorade order och tvingades att skära ner, något som ledde till arbetslöshet.

– Det går nästan att peka på en dag i november då det var som att alla företag tryckte på stoppknappen, säger Robert Bergqvist.

Förtroendekollaps
LO-ekonomen Ola Pettersson beskriver det som hände som en förtroendekollaps på två fronter. Först på de finansiella marknaderna, därefter bland hushåll och företag som hastigt förändrade sin syn på framtiden.

– Det bidrog till det dramatiska fallet för världshandeln, säger Ola Pettersson.