Foto: MIA GRÖNDAHL
 

ESSÄ. Solen lyser starkt på den vita väggen där den bloddrypande graffitin basuneras ut i slående arabisk kalligrafi. Den betyder ”Hamas är martyrskapet”.

Bilden ger uttryck för ett orubbligt ursinne, som ett desperat rop till världen. Den lilla flickan som leker i förgrunden och grönskan från trädet bryter dramatiken.

Men i Gaza finns de där alldeles självklart sida vid sida – livet och döden.

Graffitins många roller
Här i landet har vi i åratal diskuterat graffitins vara eller icke vara. Är det konst eller vandalism? Den har blivit ifrågasatt, utskälld eller upphöjd.

I Gaza däremot har man sen lång tid tillbaka fullständigt klart för sig vilken betydelse graffitin har.

För i denna smala lilla kustremsa där nästan 1,5 miljoner människor trängs med fattigdom och hög arbetslöshet under otrygga och utsatta förhållanden har graffitin spelat många roller.

Nyhetsförmedling
Det började 1987 med den första Intifadan, upproret mot ockupationsmakten Israel.

Då fanns där ingen palestinsk tv, radio eller tidningar så graffitin tjänade både som nyhetsförmedlare och opinionsbildare – väggarna berättade om dem som dog i strid och uppmuntrade till fortsatt motstånd.

När sen fredsprocessen flera år senare tog vid speglades det också.

De politiska slagorden försvann och bilder som vittnade om hopp och fred bredde ut sig tillsammans med bröllopsgraffitin.

I arabisk skönskrift – kalligrafi – lyckönskade man nygifta i de mest skilda stilar.

Den andra Intifadan
Sen kom Al Aqsa-intifadan år 2000 och trängde undan fredsduvorna och hyllningarna.

Graffitin blev åter en symbol för intifadan, ett redskap i kampen för frihet.

Här har den aldrig tjänat som ett personligt uttryck.

Det är det politiska budskapet som är viktigt.

Klotter går inte an
Alla politiska rörelser i Gaza har haft sina egna graffiti-konstnärer och tävlan mellan Fatah och Hamas att nå ut till invånarna har fått dem att mäta sig med varandra även i skaparförmåga på väggarna.

Hamas driver till och med kvällskurser i kalligrafi.

Klotter accepteras inte.

Bara Hamas får höras
Men efter det att Hamas tog över makten i Gaza återstod inte mycket utrymme på väggarna för Fatah eller andra politiska grupper.

Enbart deras oskyldiga helghälsningar fick stå kvar som en påminnelse om att de fortfarande finns.

Censuren tvättade bort allt annat.

Bara Hamas röst fick höras nu.

Hela utvecklingen i bokform
Så avspeglar väggarna också den politiska maktkampen i området och islamiseringen som sprider sig i gränderna.

Om allt detta skriver Mia Gröndahl i sin bok Gaza graffiti där hon i ord och bild redogör för graffitins utveckling i Gaza-remsan fram till idag.


Bok: Gaza graffiti. Messages of love and politics.
Författare: Mia Gröndahl.
Förlag: Roos & Tegnér.

Eva Dandanelle
Skriv ett e-postbrev till kulturredaktörn