Handels kan gå ut först i vinterns avtalsrörelse och styra lönerna för hela arbetsmarknaden. De handelsanställda har nämligen ett effektivt vapen – de kan sätta hårt tryck på arbetsgivarna inför påskhandeln.

Resonemanget bygger på att facken inom den hårt krisdrabbade industrin kan ha svårt att orka med att sluta ett för facken acceptabelt första och märkessättande avtal. Förutsättningen för ett sådant agerande är att Handels för fram lönekrav som stöds av industrifacken och övriga LO-förbund.

Det var en av tankarna på LO:s första konferens inför avtalsrörelsen 2010. Till diskussionsmötet på Piteå Havsbad hade drygt 40 fackligt aktiva från Västerbotten och Norrbotten kommit. Fem avtalskonferenser kommer att genomföras runt om i landet. Diskussionerna på dessa ska bidra till att forma LO-förbundens avtalsplattform.

Oro över utvecklingen
LO:s avtalssekreterare Per Bardh sa att mötet i Piteå är början på avtalsrörelsen och att målet nu är att ro hem avtalsrörelsen och vinna valet nästa år. Flera av deltagarna uttryckte oro över socialdemokraternas utveckling och argumenterade bland annat för att facken ska skaffa sig större inflytande i partiet.

Till Piteå Havsbad hade Kjell Lantto från Kiruna kommit. Han är svetsare och klubbordförande på Rönnquist och Wettainen. Företaget går ganska bra och jobbar nu med nya malmvagnar för tågtransporter.

– För oss är lönen den allra viktigaste frågan – och skyddsarbetet, sa han.

På hans arbetsplats diskuteras den kommande avtalsrörelsen en hel del. Kjell Lantto säger att det dessutom är viktigt med en höjning av lägstalönerna bland annat för att det dyker upp utländska företag som bara betalar lägstalönen och det blir en slags lönedumpning.

– Jämställdhetspotten känns inte som vi borde stödja, men vi kanske får något annat i gengäld. Man hjälper sig själv genom att hjälpa varandra. Det är viktigt att förbunden stöder varandra, säger Kjell Lantto.

Tillsammans för kollektivavtalen
Flera av deltagarna argumenterade för att förbunden måste hjälpas åt för att hindra försämringar av kollektivavtalen. Det skulle kunna handla om ett industrifack som är utsatt för hård press och behöver de andra LO-förbundens aktiva stöd för att klara att stå emot sin arbetsgivarmotpart.

I debatten berättade Magnus Pettersson från Fastighets förbundskontor att det i förra avtalsrörelsen var lätt att få gehör för just jämställdhetspotten efter att Handels slutit ett avtal med högre procentuella påslag än industrin.

– Kanske vi måste ta en konflikt för att visa att vi är beredda slåss för kraven och för vår trovärdighet. Ett problem kan vara att arbetsgivarna vill ha en konflikt för att skaffa sig argument mot sympatiåtgärder, sa Magnus Pettersson.

Mobilisering
Några befarade att det skulle bli svårt att få stöd bland medlemmarna för en konflikt. Det trodde inte Kjell Lantto från Kiruna. Om det behövs kommer folk ställa upp och i Malmfälten finns gruvarbetarna som kan vara stridslystna.

Urban Dahlgren, ordförande för LO-distriktet i Västerbotten, sa att en eventuell konflikt måste förberedas med en ordentlig argumentation och då kommer medlemmarna att ställa upp – särskilt de unga.

Han pekade också på vikten av att få tillstånd en begränsning av visstidsanställningarna. Annars kommer facken fortsätta förlora medlemmar för så länge framför allt unga inte får ordentligt fäste på någon arbetsplats har de inte särskilt stor nytta av facket och av avtalet.

Matts Jutterström från Pappers förbundskontor argumenterade för att krav på inflytande  är viktiga och sa att facken har en historisk chans nu när det är lågkonjunktur.

Uppsägningar
Från TeliaSonera i Luleå kom Ann-Catrine Persson, Kjell-Åke Sommeryd och Lars Buska. Det kunde berätta att det varit uppsägningar på företaget och fler är på gång. Bland deras arbetskamrater skapar avtalsfrågorna inga stora diskussioner. Det mesta handlar om oro för jobben.

Alla tre är ganska nya i sektionsstyrelsen. För dem är jämställda löner och höjda lägsta löner betydelsefulla frågor. Lars Buska vill att folk själva ska få bestämma över sin arbetstid så att den som vill får heltid och den som vill arbeta deltid också har rätt till det.

Här på konferensen verkar alla så insatta och så överens. Det är en bra början på avtalsrörelsen, sa Ann-Catrine Persson.


FAKTA / Fem viktiga områden
LO-förbunden har inte slagit fast sin linje i avtalsrörelsen. På konferensen i Piteå tog dock Per Bardh, LO:s avtalssekreterare, upp fem områden som troligen helt eller delvis kommer att vara det viktiga i fackens avtalskrav vid sidan om lönen:
• Motverka att bemanningsföretag urholkar anställningsskyddet.
• Rätt till heltid.
• Jämställda löner.
• Stopp för försämringar i de befintliga avtalen.
• Begränsning av visstidsanställningarna.
Dessutom pekade LO:s avtalssekreterare på omställningsförsäkringen, rehabilitering samt utbildning av skyddsombud och fackliga representanter som frågor som LO skulle kunna föra fram.
I Piteå förklarade också LO-ekonomen Mats Morin att det finns ett löneutrymme som ligger mellan 2,5 och 3,5 procent.