Kvinnorna knappar in på männen. Lönegapet minskar i långsam takt. Uthållighet, proklamerar Kommunal och strider för fortsatt satsning i avtalsrörelsen.
– Vi har minskat gapet, säger ordförande Ylva Thörn.

100 kronor på tre år. Så har lönegapet minskat mellan kvinnor och män bland Kommunals medlemmar och andra arbetare på dessa arbetsplatser. Det som var en skillnad på 1.390 kronor har blivit 1.290 kronor.

– Om vi i nästa års avtalsrörelse är nöjda med att kunna hålla samma takt? Svar: ja, säger Kommunals avtalssekreterare Håkan Pettersson under den presskonferens som förbundet höll under tisdagen.

2007 enades förbunden inom LO att kämpa för att en jämställdhetssatsning i form av en pott som tillfördes 205 kronor för varje kvinna som tjänade mindre än 20.000 kronor, inom varje avtalsområde.

Uppdelad arbetsmarknad
Viktigt enligt Kommunal är att minska skillnaderna mellan olika yrkesområden, eftersom Sverige har en starkt uppdelad arbetsmarknad.
 
Mellan 1998 och 2009 minskade skillnaderna i lön mellan Kommunals medlemmar och verkstadsarbetare med 5 procentenheter, Kommunals löner gick från 84 till 89 procent av verkstadsarbetarnas. 

Chefsekonom Anna Thoursie kritiserar den lönerapport som Medlingsinstitutet presenterade förra veckan. Den problematiserar inte det faktum att kvinnors och mäns arbeten värderas olika.

Värdediskriminering
Lönediskriminering enligt lagen tar bara hänsyn till personer med likvärdiga arbetsuppgifter på samma arbetsplats. Värdediskriminering, pratar i stället Anna Thoursie om: omotiverade skillnader i lön mellan yrken som kan antas vara lika svåra att utföra. Den frågan borde Medlingsinstitutet kunna lufta, anser hon.

– Möjligen borde vi klassificera på ett helt annat sätt, säger Ylva Thörn.

Att vårda människor och maskiner får inte värderas så olika, anser hon.

Från slutet av 1960-talet till början av 1980-talet minskade skillnaden mellan kvinnors och mäns löner i stadig takt, med runt tio procentenheter sett till hela arbetsmarknaden. Om den takten hade fortsatt skulle Sverige ha varit jämställt 2000.

Trendbrott
Men 1980 bröts trenden och skillnaden har sedan dess legat på strax över 80 procent. Anna Thoursie, som undersökt saken, har inga bra förklaringar till varför. Kanske bidrog den ökade lönespridningen som då tog fart. Att kvinnors utbildningsnivå och arbetslivserfarenhet i förhållande till män under denna tid kraftigt ökat syns inte i lönestatistiken.

Ylva Thörn är frustrerad över jämställdheten som kom av sig. Kanske handlar det om att många upplevde det som at vi redan var jämställda, eller att frågan blev otrendig, funderar hon.

Själv känner hon sig tjatig ibland, att ständigt föra fram jämställdhetsfrågan, eller kvinnofrågor. Men hon lyfter samtidigt Kommunals konflikt 2003:

– Det blev ändå starten på det trendbrott som vi ser nu, säger Ylva Thörn.

Träffsäker
Inför avtalsrörelsen och den gemensamma plattform om LO gemensamt gör upp om ställer Kommunal starka krav på en fortsatt jämställdhetssatsning.

– Jämställdhetspotten är väldigt träffsäker, säger Kommunals ordförande Ylva Thörn.

Även för IF Metall, anser hon.

Potten ska kombineras med satsningar på lägstalönerna, då når man också lågavlönade män.

Att IF Metall sagt aldrig mer till jämställdhetspotten tar Håkan Pettersson inte så hårt på. Han jämför med att åka karusell.

– Det kan kittla och man säger aldrig mer, men så åker man ändå nästa år, säger han.