Joacim Holtenkrans är en av 25 lärlingar som anställts i Stockholm i år. Hans arbetsgivare Peter Blomgren vill trygga återväxten i branschen. ”Vad händer när alla 40-talister går i pension? Det kommer att bli en otrolig brist” säger han.
 

I år har 202 nyutexaminerade elektriker fått lärlingsanställning – att jämföra med 1.323 i augusti förra året.
– Det är hemskt. Ett avbräck för branschen och en katastrof för de unga, säger Peter Blomgren, ägare till Bryns el i Stockholm.

Han är en av få företagare i branschen som tagit en lärling i år.

Hans tidigare praktikant Joacim Holtenkrans började på Bryns el, tele och data när han tog studenten från Tyresö gymnasium i juni. Han var då den enda i sin klass som fått en lärlingsanställning.

– Jag har haft tur, men också ansträngt mig för att visa framfötterna på praktiken, säger Joacim Holtenkrans.

Förlorade resurser
Många av hans gamla klasskamrater är arbetslösa. En del har börjat på Ica eller kör budbil.

– Det är mycket resurser som går förlorade när de jobbar med något helt annat än de utbildat sig till, säger Joacim Holtenkrans.

I Stockholm har bara 25 lärlingar anställts i år, att jämföra med 430 förra året, och statistiken är lika dyster i hela landet.

– Vi kommer kanske inte över 250 för hela landet på hela året och de senaste åren har det varit en bit över 1 000, säger Elektrikerförbundets ordförande Jonas Wallin.

Hårt slag
Anledningen till platsbristen är att krisen slagit hårt mot byggbranschen. När jobben tryter och personal sägs upp har företagen inte möjlighet att anställa lärlingar.

Och det får konsekvenser för framtiden.

– När konjunkturen vänder kommer det inte att finnas tillräckligt med utbildad personal. Jag tycker att arbetsgivarna borde ta ett större ansvar även om det är dåliga tider, säger Jonas Wallin.

Förståeligt
Han får medhåll av Ulf Pettersson som ansvarar för lärlingsfrågor på elföretagens arbetsgivarorganisation EIO.

 
   

– Det ligger mycket i det. Det kommer att bli brist på elektriker och företagen borde tänka på framtiden, men vi har inte den kulturen i Sverige. Vi förlitar oss på att kommunerna fixar så att det finns utbildad arbetskraft, säger han.

Peter Blomgren har dock förståelse för att elfirmor inte kunnat ta lärlingar. Han säger att det inte bara beror på lågkonjunkturen utan också på hur arbetsmarknaden utvecklat sig.

­– Allt ska gå så fort nu. Man har inte tid och möjlighet att lära upp nya. Om man dessutom har ont om jobb för de anställda man redan har, går det inte, säger han.

Ingen certifiering
Bristen på lärlingsplatser får stora följder för de unga som satsat tre år på gymnasiet för att bli elektriker.

Utan lärlingsanställningar blir de inte färdigutbildade och får inte sina certifikat.

Även om konjunkturen vänder blir det svårt för dem som inte fått lärlingsplats nu att komma tillbaka.

– Om jag skulle ta en till lärling skulle jag hellre ta en nyutexaminerad än någon som gått arbetslös i år, säger Peter Blomgren.

Svårlöst
Hur bristen på lärlingsplatser ska kunna lösas har varken facket eller företagen något enkelt svar på, förutom att konjunkturen måste vända.

En väg skulle kunna vara att skriva in lärlingsplatser som krav vid kommunala upphandlingar, enligt Ulf Pettersson på EIO. Bara företag med en viss andel lärlingar skulle då kunna få uppdrag.

– Det skulle nog leda till att intresset ökade, säger han.

En annan möjlighet är att baka in lärlingstiden i gymnasieutbildningen, så att eleverna blir certifierade redan när de tar studenten.

Så går det till på den gymnasieskola som EIO och Elektrikerförbundet driver gemensamt i Nyköping.

– Vi hoppas att fler skolor ska ta efter den modellen. Det ger eleverna en bättre start i arbetslivet och gör det lättare för företagen att anställa dem, säger Ulf Pettersson.


FAKTA / Blandning av anställning och utbildning
Lärlingsanställningar är vanliga tillsvidareanställningar, men samtidigt en del i utbildningen.
Lärlingen ska arbeta tillsammans med en handledare och utföra ett antal olika arbetsmoment. Lärlingstiden är 1.600 timmar, vilket motsvarar ett arbetsår. Efter lärlingstiden blir elektrikern certifierad och får arbeta självständigt. 
Lärlingslönen är ungefär 12.000 kronor i månaden, vilket är ungefär hälften av vad en fullärd elektriker tjänar.