Fem tusenlappar i manstillägg

Kvinnors medellön var i fjol 24.700 kronor. Mäns medellön var 29.400. Skillnaden var alltså 4.700 kronor i månaden. Då är hänsyn inte taget till att 89 procent av männen jobbar heltid och verkligen får ut den lönen, medan bara 57 procent av kvinnorna gör det.

Medlingsinstitutets lönestatistik för 2008 visar på oförändrat läge i förhållandet mellan kvinnors och mäns löner. Den statliga myndigheten har till uppgift att verka för en väl fungerande lönebildning och där ingår jämställda löner mellan kvinnor och män. Omräknat till heltidslöner tjänade kvinnor 17 procent mindre än män och den siffran har legat konstant sedan 2005.

– Men vi kan inte svara på om det förekommer lönediskriminering enligt lagen, säger statistikern Linda Holmlund på Medlingsinstitutet.

För att det ska vara diskriminering krävs att enskilda individer på samma arbetsplats med likvärdiga arbetsuppgifter tjänar olika, vilket gjort att diskrimineringsombudsmannen har haft svårt att driva dessa ärenden.

Tvättar siffrorna
För att försöka analysera om löneskillnaderna kan ha kopplingar till annat än könet använder Medlingsinstitutet två metoder att räkna om siffrorna.

I den ena tvättas uppgifterna på faktorerna ålder, yrke, utbildning och arbetstid, så kallad standardvägning. Då blir den kvarstående skillnaden 6,6 procent.

I den andra görs ännu mer detaljerade avvägningar och då hamnar skillnaden på 5,6 procent.

Värderas olika
Största anledningen till att kvinnor och män tjänar olika är att de har olika yrken, och att dessa värderas olika. Kvinnor återfinns i ett fåtal stora yrken, män i fler yrken som färre ägnar sig åt.

Skillnaden kan visas genom de största yrkesgrupperna, med mer än 50.000 utövare. Bland dessa är tre manligt dominerade, till exempel lastbilschaufförer, och hela tolv kvinnodominerade, som vårdbiträden och undersköterskor.

Mäns uppgifter är dessutom mer specifika. Åtminstone i statistiken, som bygger på en internationell yrkesklassificering. Ett exempel är att gruppen maskinoperatörer har 27 underkategorier medan undersköterskor samlas under en enda kategori. 

”Positivt ändå”
LO:s avtalssekreterare Per Bardh säger lönestatistiken för hela arbetsmarknaden visar att en förändring måste till, inte minst hos tjänstemännen, som ”inte orkar hålla i frågan”.  Men han påminner om den tidigare utvecklingen då avståndet mellan kvinnors och mäns löner ökade.

– I det avseendet är det ändå positivt att det stannat av, säger han.

Bland arbetare har kvinnodominerade sektorer fått en något bättre utveckling än mansdominerade, enligt Per Bardh.

– Satsningen på jämställda löner har gett resultat. Modellen med jämställdhetspott visar att det gått år rätt håll, säger han.

Spridningen stannat upp
Enligt Medlingsinstitutet har skillnaderna mellan kvinnor och män bland arbetare inom den privata sektorn minskat med 0,6 procentenheter. Om det också innebär en minskning i skillnaden i kronor räknat är dock osäkert.

För den offentliga sektorn gör statistiken ingen uppdelning i arbetare och tjänstemän.

Lönespridningen i hela arbetsmarknaden var som störst mellan 1995 och 2001, därefter har den i stort avstannat, enligt MI.