Gå till innehållet
Gå till startsidan

Ett bättre arbetsliv kräver modig journalistik

Sök

”Facket måste ta sitt ansvar”

Arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorins anklagar facket för passivitet.
– Om jag hade varit LO hade jag tänkt det finns minst 4 000 bärplockare i skogarna som behöver hjälp, säger han.
LO anser att regeringen medvetet har försvårat det arbetet.

Arga, utmattade och skuldsatta bärplockare från Thailand har omedvetet orsakat en infekterad strid mellan regeringen och LO.

Facket försöker komma undan sitt ansvar i fråga om de utländska bärplockarna. Frågorna om arbetstillstånd blandas ihop med lönebildningsfrågorna, anser arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin. När Migrationsverket beviljar arbetstillstånd ska lönen ligga i enlighet med god sed på arbetsmarknaden. Men eftersom det inte finns några avtal på området har arbetstillstånd ändå utfärdats.

Men det hindrar inte att facket tar sitt ansvar och kräver kollektivavtal, anser Sven Otto Littorin.

– Han är slarvig med sitt sätt att säga vad vi inte sköter. Han borde fundera ett varv till innan han uttalar sig på det sättet. Han tycker väl att det finns en risk för att det hamnar i hans knä. Och jag tycker att det har gjort det, säger LO:s avtalssekreterare Per Bardh.

Laval-analogi
Just för bärbranschen har regeringen tagit bort regeln om att de som jobbar i Sverige minst måste få 13.000 kronor i lön. Och i andra branscher är det lättare för facket att få reda på aktörerna, säger Bardh.

Det är inte svårare än vid annan lönebildning, anser däremot Sven Otto Littorin. Det är parterna som måste ta ansvar.

– Arbetsgivarna är de thailändska bemanningsföretagen. Det är helt analogt med Laval-diskussionen, säger han.

Om det företaget kunde sättas i blockad, så förstår arbetsmarknadsministern inte varför facket inte tar tillvara de thailändska bärplockarnas intressen.

Ny verklighet
Bärplockning är ingen ny företeelse, men enligt LO är verkligheten en helt annan i år än i fjol, med omkring 10.000 professionella plockare i de svenska skogarna.

– Branschen har utvecklats till att bli industriell, säger Per Bardh.
Och därför står facket inför en ny verklighet.

Enligt facket är det svårt att veta vem som har arbetsgivaransvaret. Kanske är det uppköparna, resonerar man. De svenska uppköparna står för mat och husrum och lovar att köpa bär (men inte till vilken prisnivå).

Per Bardh säger att uppköparna i många fall har uppgifter som faller under det som skrivs i anställningsavtal. Och att de i vissa fall kanske måste betraktas som arbetsgivare, snarare än det thailändska bemanningsföretaget.

Sven Otto Littorin håller med om att alla detaljer kanske inte är solklara. Och säger att uppköparna ju också har ett ansvar om än inte arbetsgivaransvar.

– Om man hade aktiverat sig från fackligt håll hade man kanske kunnat ta reda på hur det ligger till.

I veckan påbörjade LO en kartläggning av alla plockare som finns från Närke och Värmland och norrut i landet. Målet är att snabbt ta reda på hur många bärplockare som finns och var, och framför allt vilka avtal som finns upprättade mellan uppköpare och de utländska bemanningsföretagen.

Parallellt pågår också en utredning om vilket LO-förbund som ska teckna kollektivavtal med bärplockare. En fråga som tidigare inte har utretts.

Det lutar åt Kommunal, enligt Per Bardh.

– Men vi måste vara noggranna, säger han, för att inte förhandlingarna ska falla på detaljer.

– Vi ska försöka få till ett avtal redan i år. Alternativet är att använda höst och vår till att reglera branschen. Och gärna hitta en arbetsgivarorganisation som är villiga att ta ansvar också, säger Per Bardh.

FAKTA / Vem ska organisera?
Åtminstone fyra LO-förbund kan bli aktuella när utländska bärplockare ska få chansen att gå med i ett svensk fack.
Kommunal (som organiserar dem som plockar odlade bär) ligger bra till. Men det kan också bli frågan om Livs (som har sylttillverkare) eller Skogs- och träfacket (vilda bär finns ju i skogen). Eller Handels, om det handlar om grossister.