Många sorters musik
FORSKNINGSRAPPORT. Det kommer allt fler böcker om den progressiva musikrörelsen i Sverige på 70-talet. Håkan Lahger inledde med Proggen – Musikrörelsens uppgång och fall (1999), Mia Gerdin, Stefan Wermelin och jag själv skrev en bok om 99 proggplattor (2006) och Tobias Petterson/Ulf Henningsson (redaktör) sammanställde The Encyclopedia of Swedish Progressive Music 1967-1979 (2007).
Det är bra och välbehövligt. Från slutet av 80-talet har musikrörelsens eftermäle varit att den progressiva svenska musiken bestod av vänsterpolitiska slagord till enkla melodier – och inte mycket mer. Men det är en efterfabricerad och politiskt anpassad myt, alltså en lögn.
Proggen var en spräcklig rörelse, som innehöll socialistiska och feministiska sånger, rock, visor, instrumentalmusik, spräckjazz, folk- och världsmusik. Allt detta samsades, inte alltid men ofta, på musikfester och musikforum, många sorters musik spelades in av de progressiva skivbolagen.
Det framgår i ovannämnda böcker och bekräftas också – vetenskapligt – av Alf Arvidsson, professor i etnologi, och David Thyrén, nybliven doktor i musikvetenskap. Den sistnämnde doktorerade på Musikhus i centrum och även Musik och politik hör ihop av Arvidsson är så noggrann att den kunde ha varit en doktorsavhandling.
Proggen bara en del
Bredden och djupet är den stora förtjänsten – av många fler – i Alf Arvidssons arbete. Vilken möda och tid han måste ha lagt ner på att efterforska alla dessa artiklar i tidskrifter och tidningar! Arvidsson börjar 1965 och slutar 1980. Han går utanför musikrörelsen, tidsmässigt och därmed också musikaliskt, samhälleligt och politiskt.
70-talets progressiva musikrörelse isoleras inte utan placeras i Sveriges musikaliska och politiska historia. Musikrörelsens mylla och rötter dokumenteras, liksom dess politiska och musikaliska grenar, inom Sverige och internationellt.
Arvidsson visar att proggrörelsen var en del av en längre tidsperiod då musikens funktion i samhället, förhållandet mellan musik och politik, debatterades och ifrågasattes. En debatt som både spred sig till en statlig institution som Rikskonserter och studieförbundet ABF.
Ur diskussionen uppstod en mängd musikaliska och politiska uttryck, vilka presenteras och synas i flera intressanta kapitel med rubriker som ”Politiska processer på musikaliska fält”, ”Vilka musikaliska medel?” och ”Sångtexter med innehåll”.
Två olika slags musikhus
David Thyréns avhandling lider tyvärr av vissa faktafel, mindre och större. Han verkar ha forskat och skrivit under ett flertal år men plötsligt fått bråttom att avsluta doktorsavhandlingen. Till exempel har uppgifterna om skivbolagen MNW och Silence blivit inaktuella.
Håller man sig till Thyréns huvudspår – jämförelsen mellan två av 70-talets progressiva musikhus – är hans forskning desto mer informativ och givande. Också här exemplifieras bredden – eller motsättningarna – inom musikrörelsen.
Uppsala Musikforum var mer inriktat på musik (förvånansvärt mycket folkmusik, jazz och även klassisk musik) och Sprängkullen i Göteborg mer på politik.
Skillnaden avspeglas i olika erfarenheter från kontakterna med kommunala och statliga myndigheter. Men observera att inriktningarna inte var entydiga: också inom respektive musikhus kunde medlemmarna ha skiftande åsikter om musik och politik.
Bok: Musik och politik hör ihop. Diskussioner, ställningstaganden och musikskapande 1965–1980.
Författare: Alf Arvidsson.
Förlag: Etnologiska skrifter, Umeå universitet, nr 46/Gidlunds.
Bok: Musikhus i centrum. Två lokala praktiker inom den svenska progressiva musikrörelsen: Uppsala Musikforum och Sprängkullen i Göteborg.
Författare: David Thyrén.
Förlag: Studier i musikvetenskap 13/Stockholms universitet.
Några av artisterna på spellistan: Cornelis Vreeswijk, Hansson & Karlsson, Turid, Charlie & Esdor, Philemon Arthur & The Dung, Södra Bergens Balalajkor, Monica Zetterlund, Skäggmanslaget, Spjärnsvallet, Archimedes Badkar, Göran Persson…
Vad är Spotify: Med nättjänsten Spotify får du all världens musik i din dator fullständigt lagligt. Skapa ett konto och betala 9 kronor/ dygn eller 99 kronor per månad. Eller fråga runt bland vännerna om nån har en inbjudan över.
Bengt Eriksson
Skriv ett e-postbrev till kulturredaktörn