Lagstiftade löner ger mindre pengar

Sänkta lägstalöner är att räkna med om lagstiftaren tar makten över lönegolvet. Minimilöner på mellan 10.000 och 15.000 kronor i månaden är vanliga i Västeuropa.

I samband med Lavalutredningen kom det förslag från svenska arbetsgivare om att lagstiftade minimilöner bör införas.
 
Tanken stötte omedelbart på patrull från både politiker och fackföreningsrörelse.

Föraning
Men en sammanställning från EU:s statistikorgan Eurostat ger en försmak av var lönegolvet skulle hamna om lagstiftaren tog över även i Sverige.

21 av EU:s 27 medlemsländer har nämligen lagstiftat om vad den lägsta tillåtna månadslönen ska vara.

Högst ligger lilla Luxemburg där den lägsta förtjänsten är 1.642 euro i månaden, vilket motsvarar 16.780 kronor.

Då ska vi komma ihåg att kronans värde försvagats ganska rejält det senaste året. Om kronan stärks minskar dessa löners värde i kronor i motsvarande grad.

Tydligt mönster
Ekonomen Per Skedinger, på det oberoende Institutet för näringslivsforskning, har forskat kring lägstalönerna i Europa och Sverige.

Han ser ett tydligt mönster i vilka grupper som påverkas av lönegolvet på arbetsmarknaden.

– Det rör sig i huvudsak om anställda i olika tjänstebranscher. Hotell- och restaurangnäringen, städbranschen och detaljhandeln är de områden där du hittar flest personer med minimilön. Det handlar ofta om kvinnor och ungdomar, säger Per Skedinger.

Högre golv i Sverige
För att sätta andra EU-länders lagstiftade minimilöner i relation till svenska löner kan man därför jämföra med lägstalönerna i Handels detaljhandelsavtal och HRF:s restaurangavtal.

Den allra lägsta lönen för ett butiksbiträde utan erfarenhet är 16.630 kronor och en 18-åring som börjar jobba på McDonalds får 14.705 kronor i månaden.

Ett vanligt sätt att mäta höjden på lönegolvet är att jämföra lägstalönerna med genomsnittslönen. På så sätt undviker man att valutakurssvängningar för så stor betydelse.

Eurostatrapporten visar att minimilönen i England bara utgör 38 procent av genomsnittslönen, medan den i Luxembourg motsvarar lite drygt halva.
 
Resten av länderna i gamla Västeuropa ligger någonstans däremellan.

Motsvarande siffra för Sverige är 57 procent. Att lönegolvet ligger lägre i länderna som har lagstiftning i stället för kollektivavtal, är något som även Per Skedingers forskning visar.