Foto OLLE WESTER/SCANPIX
 

KRÖNIKA. De var tre. Alltid ihop, tätt. Raka näsor, vit hy, starkt mörkblått ögonsmink, rosa läppstift. Långa, mörka hårmanar nerför ryggarna. De rökte. De bar vad som på 60-talet kallades för prasselkappor i mörkblått. De var oåtkomliga.

Jag var 12 år. Oändligt fascinerad av Stockholmsflickorna, som kanske var 19-20 år. De viskades om dem. I den lilla norrlandsstaden hette det att de var ”placerade” där. Någonstans bodde de väl.

Om kvällarna gick de förbi vårt hus. Vi antog att de gick ner på ”raggarstritan”. Där farliga killar i jänkare hängde och bjöd lösaktiga flickor på Coca-Cola.
Tjejerna var dåliga. Stämplade för livet. Det visste vi.

MTV och innekrogar

Många år senare. Flickorna som slogs ut till ett liv bakom murarna eller slogs i osynliga bojor vid standardkökens diskbänkar eller vid löpande bandet, efter att inte ens ha fått ett avgångsbetyg från gymnasiet, finns kvar.

Men deras situation har gradvis genomgått en förändring.

Skå-Gustaf skrev Flickor på glid.

Idag glider de igenom MTV-sändningarna, genom innekrogarna jag rör mig på, på innerstadsgymen och i shoppinggalleriorna.

De har stålar. Om det så är pojkvännens ihoprånade pengar eller pengar från egen kriminalitet eller andra mystiska affärer, så har de stålar. Bedrägerier är lätt, att sälja hopkokade vuxenfilmer på nätet är alltför lätt, att slå ifrån sig det vanliga livet och växla in på kriminalitetens bana är norm i vissa kretsar.

Bilden av gangsterbruden

Förebilderna finns där: Courtney Love, J-Lo, Kate Moss och andra internationella kändisar. Vars affärskontrakt de facto ökar i och med kokainskandaler och Puff Daddys inblandning i ett morddrama. Tjejerna blir heta förebilder för unga flickor i slummen. En kriminell kvinna som grips har J-Los signaturmelodi som mobilsignal.

Serier som Sopranos, filmer som Maffiabröder, böcker som Flickvännen av Karolina Ramqvist, ger bilden av gangsterbruden som kommit för att stanna.
Idag ett faktum med silikonoperationer och botoxsprutor, med villa eller våning i mångmiljonklassen, körkort och dyr bil.

Stolt kriminella

Utanförskapet som norm. Tystnaden ekar i alla bemärkelser. Den som golar dör. Den som vet vad pojkvännen gör under flera dygns rånturné, den åker ut ur gemenskapen. Gangsterfruar har sin egen etikett.

– Idag är de stolta över sin kriminalitet, över att de tar kola, säger en dörrvakt jag känner lätt uppgivet.
Han har handfängslat några av dem här, när de ”firade möhippa”.

– Det var något av det värsta ingripande jag har gjort genom åren, pustar han.

Jag har mött de här flickorna och kvinnorna som nöjesreporter, veckotidningsreporter och då jag grävt i en vapen- och narkotikahärva. Jag fascineras av utanförskapets subkultur och etikett. De här kvinnorna skulle aldrig gömma sig på en kvinnojour. Hellre skjuter de skallen av sig.
 
Susanne Backman
Skriv ett e-postbrev till kulturredaktörn