Ett storkrig har brutit ut inom hyresgäströrelsen och anklagelser om svek, marknadshyra och illojalitet haglar. Men även om hyresgästföreningen fått det svårt under en borgerlig regering handlar mycket också om olika tolkningar av ordet ”rättvisa”.

Motsättningen är inte ny. Länge har meningarna gått isär om hur hyran i attraktiva områden ska mätas mot hyran i mindre attraktiva områden.

Men två faktorer har den senaste tiden gjort att kampen skärpts och att anklagelser och avgångskrav har haglat.

Dels har Hyresgästföreningen tillsammans med Sveriges allmän-nyttiga bostadsföretag (Sabo) föreslagit att även privata värdar direkt ska kunna förhandla om hyran. Det är ett förslag som öppnar för marknadshyror, säger kritikerna.

Dels har hyresgästföreningar på flera orter lokalt slutit avtal om att låta fler faktorer inverka på hyressättningen; standard, byggår, men också läget ska i många fall kunna avgöra hyresnivån.

Även det är ett brott mot devisen ”allas rätt till bostad till rimlig kostnad” och även det öppnar för marknadshyror, säger kritikerna.

Reservat för rika
Om hyran höjs i attraktiva områden skapas reservat för rika. Låginkomsttagare tvingas flytta och all kamp om att säga nej till ombildning till bostadsrätter faller.

Å andra sidan, är det verkligen rättvist att hyresgäster i sämre lägen ska betala lika mycket i hyra som en som bor attraktivt?

Stockholm är den senaste regionen som tagit ett beslut om att låta olika faktorer – även läge -– spela in i hyressättningen.

Kritisk
Jaana Andersson är ordförande i Södermalmsföreningen i Stockholm. Hon är mycket kritisk.

– Som vi ser det öppnar det för väldigt stora hyreshöjningar i innerstaden. Men det beror på hur parametrarna kommer att användas. Det vet vi inte ännu.

En del av parametrarna är bra, anser hon, men delar inte synen på vad som är ett attraktivt område.

– Det är konstigt hur man värderar läget. Vi anser i stället att lägenhetens standard måste få mycket större betydelse i förhållande till det geografiska läget.

Kommer folk att tvingas flytta?

– Följden blir att våra hyror blir mycket högre och folk tvingas flytta i den meningen att de blir mer trångbodda. Man inrättar ju sitt liv efter skola och dagis och annat, så man flyttar kanske inte från området men byter till ett mindre boende.

"Lägesfaktorn bara en del"
I Botkyrka söder om Stockholm är tonen en annan.

Föreningen Botkyrka/Salem var en av de ytterstadsföreningar som fick majoritet gentemot innerstadsföreningarna om det nya systemet.

– Talet om marknadshyror är helt felaktigt, säger föreningens ordförande Simon Safari.

– Vi vill bara ha ett verktyg som fastställer vad vi får för vår hyreshöjning. Tidigare när vi har förhandlat har ingen hyressättning bundits till kvalitetsförbättringar. Man höjer någonstans med två procent och så höjs det överallt med två procent.

Men är inte risken att segregationen blir ännu större, med de välbärgade i innerstaden och de fattiga i förorten?

– En del säger att innerstadshyrorna kommer att höjas med 30 till 40 procent men det gör de inte. Lägesfaktorn är en del men inte avgörande, för vem ska avgöra om det är bäst att ha natur eller en biograf utanför fönstret?


FAKTA / Här är stridsfrågorna
I dag bestäms hyrorna på hela hyresmarknaden i förhandlingar mellan Hyresgästföreningen och de kommunala bostadsföretagens organisation Sabo. Främst borgerliga politiker har länge efterlyst mer makt för privata hyresvärdar och ett större inslag av marknadshyror. Frågan splittrar Hyresgästföreningen:
• Flera regioner har infört olika varianter av poängsättning när hyran förhandlas. Faktorer som standard, tillval, våningsplan, kommunikationer, utsikt eller läge kan påverka hyran. Andra regioner kämpar emot modellen.
• Hyresgästföreningen centralt har öppnat för att en hyresvärd vid tvister ska kunna förhandla själv. Det innebär att privata fastighetsvärdar blir en fullvärdig part vid hyresförhandlingar och att allmännyttans hyror inte blir normerande. Förslaget möter kraftigt motstånd.