Många misstror sjukförsäkringen

Mer än var tredje svensk befarar att en månads sjukskrivning skulle få allvarliga ekonomiska konsekvenser. Bland LO-medlemmar är andelen särskilt hög, 40 procent.

Därmed har tilltron till den allmänna sjukförsäkringen urholkats, visar en rapport som LO publicerar i dag, tisdag. När forskare vid Umeå universitet ställde samma fråga år 2002 bedömde 21 procent av de svarande att de skulle drabbas allvarligt ekonomiskt om de blev sjuka en månad. Den andelen är nu 36 procent. Oron är särskilt utbredd bland dem som har låga inkomster.

När frågan i stället gäller längre sjukskrivning, 90 dagar eller mer, tvivlar så många som sex av tio på  att de skulle klara sin ekonomi. Och inför en lång sjukskrivning är TCO-medlemmarna ungefär lika otrygga som LO:s medlemmar.

Trygghetskänsla
Intressant nog är andelen som tvivlar på den ekonomiska tryggheten vid sjukdom högre bland dem som själva har varit sjukskrivna än bland dem som saknar erfarenhet av sjukskrivning.

LO betonar att sjukförsäkringen inte bara är till för dem som faktiskt blir sjuka och får sjukpenning utbetald. Försäkringens värde ligger lika mycket i den känsla av trygghet som de friska får av vetskapen om att försäkringen träder in när de behöver den.

– Därför är den ökade misstron mot sjukförsäkringen ett hot mot den generella välfärden, säger LO:s vice ordförande Ulla Lindqvist. Viljan att betala till de allmänna försäkringarna minskar om de inte ger trygghet.

– Att fler LO-medlemmar känner oro för ekonomin vid kortare sjukskrivning visar att detta också är en klassfråga. LO-medlemmarna har sämst arbetsmiljö, blir sjuka oftare än andra, och drabbas särskilt hårt av karensdagen i sjukförsäkringen. För ett LO-hushåll innebär en karensdag att 20 procent av månadens matbudget försvinner.

Tryck på individen
LO:s undersökning, där 1.000 personer i åldrarna 18 – 74 år svarat på frågor om sjukförsäkringen, visar också att nästan fyra av tio (37 procent) tvivlar på att de får stöd och hjälp att komma tillbaka till arbetet om de skulle bli sjukskrivna. Bland personer med egen erfarenhet av sjukskrivning är andelen som tvivlar på att de skulle få rehabilitering hela 48 procent.

– Regeringen har satt tryck på den enskilde individen att börja arbeta så fort som möjligt, men sätter inte tryck på arbetsgivarna att hjälpa till med rehabilitering, kommenterar Ulla Lindqvist.

– I förhandlingarna om ett nytt huvudavtal drev LO frågan om rehabilitering och möjligheter till utbildning för dem som varit sjuka länge. Men arbetsgivarna var inte intresserade. Nu behövs lagstiftning om kännbara sanktioner mot arbetsgivare som inte hjälper sjuka anställda att komma tillbaka.

Fel med sänkning
Regeringen har skärpt reglerna, så att en sjukskrivning ska avslutas efter sex månader om den sjuskrivne bedöms kunna klara något som helst arbete på arbetsmarknaden. I LO-undersökningen anser 46 procent av de svarande att detta är fel. Men nästan lika många, 41 procent, anser att regeln är riktig.

Däremot anser en stor majoritet, 72 procent, att det är fel att sjukpenningen sänks från 80 till 75 procent av den tidigare inkomsten när man varit sjukskriven i ett år och går över från vanlig sjukpenning till så kallad förlängd sjukpenning.