Delar av Akabgänget: Dan Claesson, Bo Lennart Eriksson, Borhild Trocsh, Ove Särén och Anders Särén. Sittandes: Christos Lappas, Leevi Kirjonen, Sven Edelgård, Chris Ragnebring och Bertil Bengtsson.

Boråsföretaget Akab gick i konkurs på sommaren för två år sedan. Nära 50 personer blev av med jobbet. LO-Tidningen har letat upp människorna bakom statistiken.

”Boråsföretaget Akab of Sweden har begärts i konkurs. Samtliga 47 anställda blev uppsagda på torsdagen. Akab tillverkar automatiska maskinsystem för textilindustrin.”

TT och andra medier rapporterade helt kort om konkursen i juni för ett par år sedan.

För de anställda gällde det att plötsligt ställa in sig på ett nytt liv. Men Akab-andan lever kvar än i dag.

– Där borta kommer Johan. Jag känner igen hans gångstil.

– Ja, just det. Men Michael kommer nog inte i kväll. Jag tror att han är bortrest.

När klockan är 17.40 börjar de ramla in, en efter en. Det är torsdag och platsen är kafé Viskan i Borås. Konkursen var ingen anledning att sluta umgås, tyckte de anställda.

På kaféet med utsikt över stadsparken och ån står ett bord reserverat första torsdagen i varje månad. Och bordet måste vara stort. Som mest har tjugotalet gamla anställda slutit upp.

Lång historia
Akab drog igång sin tillverkning redan på 1960-talet. Några i gänget runt fikabordet var med redan på den tiden. Kommer ihåg de gamla maskinerna och de galna festerna på 70-talet. Gamla anställda och chefer som kommit och gått. På den tiden var det inte så svårt att få jobb.

Bojan Troksch tjatade sig till en anställning för snart 30 år sedan. Egentligen visste hon inte riktigt vad företaget gjorde – men det var ett fast jobb och det verkade som en bra arbetsplats.

Akab tillverkade maskiner som gjorde lakan och kuddar, fick hon lära sig. Avancerade, högteknologiska maskiner som kunde tillverka 600 lakan på en timme.

Stark sammanhållning
Allt, från prototyp till färdig produkt, gjordes inom fabrikens väggar.
En del jobbade på kontoret, andra i verkstaden. Men många kunde hoppa in lite överallt.

– I stort sett alla har varit med och skruvat lite någon gång, berättar Bojan Troksch.

Sammanhållningen var stark. Lunchrummens traditionella uppdelning mellan kontoret och golvet fanns inte hos Akab.

Alla umgicks med alla.

Familjärt
Personalomsättningen var låg. Ett av de senaste tillskotten i personalstyrkan började för elva år sedan.

– Det var nästan så att man inte visste om det var ens familj eller arbetskamrater, säger någon.

I fabriken lyste lamporna ofta sent på kvällarna, långt efter att arbetsdagens var över. Då stod lokalerna och alla maskiner till förfogande för de anställdas egna projekt.

Under årens lopp är det många motorcyklar som har reparerats och byggts om i fabriken, som var något av en samlingspunkt.

Upp- och nedgångar
Nästan som att maskinhallarna var anpassade efter meckandet, berättar en av de anställda med ett uns av allvar i rösten.

Under mitten av 1990-talet, när verksamheten blomstrade som mest, fanns det 80 anställda.

Men precis som andra företag hade Akab sina upp- och nedgångar. Personal har blivit uppsagd i omgångar.

Och på 2000-talet gick försäljningen gick ner. Men det skulle ordna sig, precis som det alltid gjort, tänkte man.

Hopp och konkurs
När nya chefer tog över företaget i februari 2007 ökade hoppet om en ljusnande framtid.

– Vi visste att företaget gått dåligt en tid men vi hade en plan för vad vi ville göra, hur vi skulle få det på rätt bana igen. Vi trodde att vi skulle klara det, säger vd:n Per-Arne Stenlund.

Men sen inträffade något. Nyckelpersoner försvann från företaget. Vad som egentligen hände de där vårmånaderna för två år sedan kommer nog aldrig att bli riktigt känt.

När konkursen var ett faktum i juni 2007 hoppades ändå många att någon skulle köpa och starta företaget igen.

Jobberbjudanden
Det var inte egentligen förrän vid auktionen som personalen riktigt förstod att tiden på Akab var över.

Men i trakten hade ryktet om Akabs nedgång redan börjat spridas. Faktiskt redan innan de anställda själva förstod situationens allvar. Jobberbjudanden från andra företag började trilla in redan innan konkursen var offentlig.

Det fanns till och med företag som specifikt annonserade efter någon med kompetens från Akab.

– Tur i oturen att konkursen blev just då, när det ännu fanns ganska gott om jobb på marknaden, säger Bojan Troksch.

Efterfrågad kompetens
För två år sedan var 6.558 personer inskrivna på arbetsförmedlingen i Borås.

Få, om ens någon, av dem kom från Akab. De flesta fick jobb omedelbart eller inom några månader, vilket inte förvånar Marie Herzberg på IF Metalls avdelning i Borås.

– De som jobbade på Akab var så otroligt skickliga, ett kanongäng. Jag skulle ha blivit förvånad om ingen fångat upp dem och tagit vara på deras kompetens.

– De hade kunskap som inte fanns nedtecknad utan som bara fanns i just deras huvuden, säger hon.

Kontaktnätet en konkurrensfördel
Många hamnade på olika teknikföretag, men en hel del av dem fick förstås lära om till nya arbetsuppgifter. Några av dem har helt bytt bransch – jobbar med människor eller musik i stället för maskiner.

Så gott som ingen har tvingats flytta till ett nytt jobb. De bor kvar i sitt Borås, Fristad, Svaneholm eller Sexdrega.

Och en konkurrensfördel gentemot konkurrenterna på arbetsmarknaden är Akabgängets stabila kontaktnät.

Gamla kollegor finns på företag i hela Boråstrakten, som kan hjälpa och tipsa om jobb.

I dag rapporterar medierna konstant om varsel, uppsägningar och konkurser. Och rubrikerna är betydligt fetare än när de 47 jobben försvann från Akab.
Antalet inskrivna på arbetsförmedlingens i Borås har ökat till 7.683 personer.

Ändå är den före detta Akabpersonalen ganska lugn. Man har blivit uppsagd förut. Man vet hur man söker jobb. Och man litar på att det ordnar sig. Andra jobb är också okej.

Mer än ett jobb
Men som någon säger, blir man av med jobbet nu så är det ju ändå bara ett jobb. Akab var så mycket mer.

Torsdagsträffarna kommer att fortsätta så länge någon dyker upp framåt sextiden den sista torsdagseftermiddagen i månaden.

En konkurs är inget som tar död på Akabandan.

Angelica Berg

Skriv ett e-postbrev till redaktionen