SEB:s delårsrapport i dag visar stora förluster i Baltikum. Liknande siffror kom från Swedbank i förra veckan, men osäkerheten är fortfarande stor. I höst blir det ”upp till bevis” för folkrörelseägda Swedbank.

 

Avgörande för hur svenska storbanker klarar den ekonomiska krisen i Baltikum är hur stor del av de gigantiska summor som de har lånat ut i Baltikum som de kan få tillbaka.

 

De två banker som har störst engagemang i dessa länder är Swedbank och SEB, men det är inte bara att gå in i delårsrapporterna och se hur läget egentligen är.

 

Mycket hänger på när bankerna själva kan och vill redovisa sina förluster, till exempel nedskrivningar av så kallade ”goodwill”-tillgångar.

 

Felsatsning

Goodwill-tillgångar är inhemska banker, andra rörelser eller varumärken som de svenska bankerna köpt till överpris med förhoppningen att göra vinster i framtiden. Men när ekonomin kollapsar är det omöjligt att få tillbaka pengarna och köpen blir en felsatsning.

 

Först ut att under första kvartalet redovisa dessa felsatsningar och skriva ned goodwill-värden i Baltikum och Ukraina var Swedbank.

 

Det följdes till stor del av övriga banker.

 

Nu följer ytterligare nedskrivningar av goodwill och SEB gör nedskrivningar i Baltikum med 2,4 miljarder.

 

Gissar förluster

På samma sätt är det med pengar som lånas ut direkt till kunder i Baltikum.

 

De utlånade pengarna redovisas som en tillgång fram till den dagen bankerna inser att de inte kan få tillbaka pengarna. Men när de sedan verkligen för upp dem som en direkt kreditförlust i sin bokföring är upp till bankerna själva.

 

Därför är det inte förrän på sikt som en utomstående – eller för den delen bankerna själva – verkligen kan se hur stora förlusterna blir.

 

Även här gick folkrörelseägda Swedbank i täten och redovisade mycket stora kreditförluster redan under första kvartalet i år.

 

Oroväckande är att Swedbank följer upp med ytterligare stora kreditförluster på 6,6 miljarder kronor även nu under andra kvartalet i år, siffror som kommer än mer på skam när Swedbank samtidigt redovisar en förlust i rörelseresultatet till skillnad från SEB som lyckas kravla sig över på plussidan, om än knappt.

 

Att Swedbanks aktie trots detta stadigt har ökat i värde efter att delårsrapporten presenterats kan möjligen förklaras av att investerare nu bedömer att Swedbank verkligen har bitit i det sura äpplet, tagit sina förluster och från en ny punkt kan börja arbeta sig uppåt.

 

Upp till bevis

Först om tre månader, vid kvartal tre, får vi se fortsättningen för Swedbank, där främst Folksam men även LO står som investerare. Först då blir det upp till bevis för Swedbank.

 

Även SEB redovisar kreditförluster under andra kvartalet som är högre än någon kunnat vänta sig. 3,5 miljarder avsätts i så kallade reserveringar. Det är alltså den summa som banken tror kommer att bli en kreditförlust – eller som banken väljer att redovisa som kommande kreditförlust – och är som sådana inget annat än en kvalificerad gissning.

 

Osäkerheten visas av att 65 procent av reserveringarna är en ren schablonmässig nedskrivning utifrån det allmänna ekonomiska läget i Baltikum.

 

Enligt SEB:s vd Annika Falkengren går bankens kreditteam nu igenom varje lån till baltiska kunder på över en miljon euro och försöker bedöma hur mycket SEB kan tänkas få tillbaka av lånen.

 

De övriga storbankerna då, Nordea och Handelsbanken?

 

Handelsbanken har lånat ut minst till Baltikum och bedöms klara sig bäst ur Östersjökrisen.

 

Nordea hade vid årsskiftet gått in med 81 miljarder kronor i Baltikum, jämfört med Swedbanks 218 miljarder och SEB:s 202 miljarder kronor.

 

Nordea har alltså ett betydligt lägre engagemang. Dock menar en del bedömare att Nordea, som var den sista storbanken att gå in i Baltikum, kom lite på efterkälken och därmed har de mest osäkra lånen i Baltikum, något som ändå kan orsaka stora förluster i framtiden.