Citytunneln, Norra länken och andra stora byggen kostar tiotals miljarder. Men hur många jobb ger de, och för vem? I höst drar LO och Byggnads igång en unik kartläggning.

– När det är ekonomisk kris ropar många på infrastruktursatsningar, säger Thord Pettersson vid LO:s arbetslivsenhet. Men hur många jobb de skapar vet egentligen ingen.

Den undersökning som LO, Byggnads och Byggnads avdelningar startar i augusti eller september, med stöd av de övriga LO-förbunden, blir den första i sitt slag.

Granskning från tre håll
Tre jättelika byggarbetsplatser ska granskas i detalj: Citytunneln i Malmö och Norra länken och Odenplans station i Stockholm. Kartläggningen kommer att pågå hela vintern och våren 2010.

– Vi ska beskriva hela kedjan av entreprenörer och underentreprenörer, säger Thord Pettersson. Det ska ske från tre håll.

För det första kommer penningströmmarna att granskas. Vem får del av miljarderna? Hur rinner pengarna vidare från huvudentreprenörer till underentreprenörer, konsulter och andra inblandade?

För det andra ska byggena beskrivas på företagsnivå. Facken ska ta reda på vilka företag som har vilka kontrakt, var de hör hemma, om de är bemanningsföretag och så vidare.

För det tredje kommer projektet att beskriva dem som utför själva jobbet. Varifrån kommer de? Är de anställda eller egenföretagare? Vilka löner och övriga vilkor har de?

– Vid så stora byggen finns uppskattningsvis 60 – 70 procent av arbetskraften i utstationerade företag, säger Johan Lindholm, ordförande i Byggettan i Stockholm, som kommer att delta i projektet.

– Även från länder utanför EU kommer arbetare till Sverige, säger Thord Pettersson. Vi vill ta reda på hur de nya svenska reglerna för arbetskraftsinvandring fungerar i praktiken, och beskriva hur fackförbunden arbetar.

Inga synpunkter
Johan Lindholm och Thord Pettersson betonar att utstationerade företag har rätt att arbeta i Sverige. Projektet är inte till för att lägga synpunkter på det, utan för att beskriva hur det faktiskt fungerar.

– Byggnads gör väldigt mycket för migrerande byggnadsarbetare, både socialt och fackligt, och har många medlemmar bland de utländska arbetarna, säger Thord Pettersson. Genom kartläggningen hoppas vi få en bild av vilka problem som möter arbetare från andra länder som arbetar i Sverige. Och förbättra fackets metoder för att hjälpa dem.

I förlängningen kan detta underlätta arbetskraftens rörlighet över gränserna. Vilket är vad EU vill, och ett skäl till att projektet får del av EU-pengar.

– Kartläggningen blir så omfattande att LO och LO-förbunden inte kan genomföra det helt på egen hand, utan måste köpa in tjänster utifrån, säger Thord Pettersson.