Akademiker tjänar på att ha lönesamtal med sina chefer. De som haft samtal har högre lön än de som inte haft det, och skillnaden är störst för kvinnor, enligt en undersökning från Saco.

Lönesamtalen utgör grunden för den individuella lönebildning som är vanlig bland akademiker. Chef och arbetstagare ska diskutera lönen i individuella samtal, och samtalen ska finnas även om det är de lokala facken som sköter förhandlingarna.

Även om lönesamtal blir allt vanligare saknar runt 30 procent av akademikerna fortfarande samtal, och de får dessutom lägre lön, enligt en undersökning Saco gjort genom enkäter till 136.000 akademiker i 14 olika fackförbund.

Kvinnor mesta vinnarna
De akademiker som haft lönesamtal får i genomsnitt 1 procent mer i lön, men det är främst kvinnor som tjänar på samtalen. Kvinnor som haft lönesamtal får 2 procent högre lön än kvinnor som inte haft det, enligt undersökningen.

– I lönesamtalet tar man vara på sambandet mellan lön och prestation. Chefen blir tvungen att relatera den anställdes lön till andra medarbetare, och den anställda får en möjlighet att lyfta fram sina egna prestationer, säger Lena Granqvist, Sacoekonom som är en av författarna till rapporten.

Störst är skillnaden i statlig sektor, där kvinnor med samtal får 3 procent mer än kvinnor utan, medan männen med samtal bara får 1,1 procent mer.

Men det gäller också att ha samtal med rätt chef, enligt undersökningen. De som har haft lönesamtal med en chef som har mandat att sätta löner har 3 procent högre lön än dem som haft samtalen med chefer som saknar mandat.

 

Rum för förbättringar
Även om lönesamtalen leder till bättre förståelse för lönebildningen och högre löner, är det fortfarande mycket som kan förbättras med systemet, enligt Saco.

– Informationen på lokal nivå fungerar inte alltid så bra som den borde. Det måste vi och arbetsgivarna arbeta vidare med, säger Lena Granqvist.