LO och Europafacket krävde ett socialt protokoll för att garantera fackliga rättigheter för arbetstagare i Europa. Nu blir det inte så.

 

Det är en besvikelse för oss, säger Patricia Grillo, presschef på Europafacket.

– Vi vill att arbetarnas grundläggande rättigheter ska väga tyngre än marknadskrafterna, säger hon.

Det handlar om det irländska undantaget. En chockvåg drog genom EU för ett år sedan då irländarna röstade nej till Lissabonfördraget. Fördraget som reglerar EU:s uppbyggnad riskerade att haverera. EU var rådvill.

Sedan återupptogs arbetet. De övriga EU-länderna fortsatte processen med att godkänna Lissabonfördraget. Samtidigt förbereddes en ny folkomröstning på Irland. Den kommer troligen att ske i slutet av september, början av oktober.

Många irländare oroade över arbetstagarnas rättigheter
Det irländska utrikesdepartementet lät också utredningsföretaget Millward Brown IMS analysera varför folket röstat nej. Det fann flera viktiga förklaringar, en var att många oroades över vad som skulle hända med arbetarnas rättigheter.

För att lugna väljarna inför den stundande folkomröstningen ville Irland få ett papper från EU på att de ska kunna behålla sin stränga abortlagstiftning, sina låga skatter och sin konstitutionella suveränitet. I praktiken är det inget nytt, det regleras redan i Lissabonfördraget.

I december förra året antog därför Europeiska rådet en text om att ge Irland garantier för ett undantag. Det är nu dessa garantier som ska tas upp på EU:s toppmöte som inleds i morgon, torsdag.

Men det intressanta från fackligt håll är vad den irländska regeringen inte tog upp då.
Lavaldomen, och andra domar, som har varit nageln i ögat på facket.

Facken krävde socialt protokoll
Domsluten har inneburit att fackets förmåga att försvara kollektivavtalen har försvagats. För att komma till rätta med domarna har bland annat svenska LO och Europafacket krävt ett socialt protokoll som sätter de fackliga rättigheterna framför EU:s fria rörlighet.

 

En chans fanns då Irland krävde utfästelse från EU. Men nu blir det inte så.

Hade fackföreningsrörelsen fått EU att göra en sådan utfästelse i samband med att Irland åter igen ska ta ställning till Lissabonfördraget hade det varit en stor seger. Men den svenska regeringen och många andra länder förklarade tidigt att de inte ville gå med på att fackliga rättigheter skulle värderas som viktigare än den fria marknaden.

 

Frågan var speciellt känslig för Storbritannien som riskerar att få en uppslitande debatt om Lissabonfördraget.

Fackliga garantier kräver tid
Sverige och flera andra länder var oroliga för att hela Lissabonprocessen skulle hamna i gungning. Om garantier för arbetares rättigheter hade lagts till hade en ny tidskrävande vända om Lissabonfördraget varit tvungen att inledas.

 

Dessutom är det tveksamt hur högt de fackliga rättigheterna står på dagordningen i ett Europa där det blåser blått.

Besvikelsen från fackligt håll är stor. Europafackets ordförande John Monks uppmanar, trots bakslaget, europeiska ledare att agera för ett starkare socialt Europa,
På svenska LO finns också en besvikelse.

– Man tar inte det problem som domarna har skapat på allvar vilket är djupt oroväckande, säger Claes-Mikael Jonsson, jurist på LO.