– Tensta är inget bra ställe att vara fattig i. Många unga hittar till slut på något annat här, något dåligt, när det inte finns jobb, säger arbetslöse Emre, 20 år. Han är utbildad frisör men råkade ta studenten i en tid som är allt annat än ljus.
 

För två år sedan sprang Emre förväntansfullt ut från gymnasieskolans frisörprogram. Den ljusnande framtiden var hans. Först skulle bara lumpen klaras av. Han muckade i slutet av förra sommaren. Sedan dess har han gått utan arbete.

I dag räknas han som långtidsarbetslös och deltar i jobbgarantin för unga. I stället för att klippa hår består hans vardag av coachning, cv-kurser och tillfälliga påhugg som grovstädare på byggen.

Han är 20 år och bor i Tensta i västra Stockholm.

– Jag har ingen fritid. Jag planerar ingenting eftersom jag måste vara tillgänglig om någon ringer. Jag lever för det här, säger Emre.

Intet nytt
Att vissa grupper drabbas hårdare och snabbare än andra av krisen märks redan hos flera av landets kommuner. En rundringning som LO-Tidningen gjort till flera kommuner visar att socialbidragen ökar överallt.

– Det kommer bara att fortsätta öka, främst bland unga och äldre med invandrarbakgrund. Det är en väldigt skrämmande utveckling, säger Patrik Lindroth, områdeschef för försörjningsstöd i Trollhättan där 33 procent fler hushåll fick socialbidrag i mars i år jämfört med samma månad 2008.

Enligt Björn Halleröd, professor i sociologi vid Umeå universitet, är intet nytt på fattigdomsfronten.

– Varje gång man ser en försämring av ekonomin börjar man prata om vilka nya grupper som drabbas. Men det är alltid samma grupper: De som står utanför arbetsmarknaden och inte omfattas av de generella socialförsäkringssystemen.

Även Björn Halleröd nämner mantrat: ung och invandrarbakgrund.

– Vi har haft en positiv utveckling de senaste åren när det gäller invandrare. Men eftersom vi har modellen med sist in först ut drabbas de ändå tidigast varje gång. De här två grupperna kommer inte in i systemen. Med ett större antal som inte är med i a-kassa och ändrade kvalifikationsregler för socialförsäkringar kommer de förmodligen att bli fler, säger han.

Lättare hamna utanför
Kombinationen hårdare regler hos Försäkringskassan och socialtjänst, färre som är med i a-kassor och en stigande arbetslöshet har till och med börjat märkas på gatorna. Till tidningen Faktum, som säljs av hemlösa människor i Göteborg, har nya grupper dykt upp de två senaste åren.

– Krisen har vi inte märkt direkt. Att sälja Faktum är nog inte det första man tänker på om man blivit av med jobb eller hus. Däremot har fler yngre, och fler med utländsk bakgrund kommit hit. De är inte inne i missbruk, men de får inte hjälp där de borde få det. Det har blivit lättare att hamna utanför systemet, säger Elisabeth Anderton, ansvarig för den sociala verksamheten på Faktum.

Under sin första tid som arbetslös vände sig Emre till socialtjänsten. Men han kvalade inte in. Han bor kvar hemma hos föräldrarna, som vill att han ska betala för sig, vilket inte riktigt går med de knappa 3.000 kronor han får i ersättning från Försäkringskassan. Någon a-kassa har han aldrig hunnit arbeta upp.

Lyxen går bort
Enligt Emres arbetsförmedlare, Atilla Yavuz, är det väldigt få unga i Tensta som är med i någon a-kassa.

– Det är ingen katastrof för mig, jag får mat, andra har det värre. Jag har ju ingen bil eller sådana utgifter, säger Emre.

Det är lyxen, som han själv säger, som går bort. Han äter aldrig ute, köper aldrig nya kläder. Något som gör det svårt att umgås med kompisar som har pengar.

– Jag hittar ofta på ursäkter för att inte hänga med på bio till exempel. Jag vill inte säga att jag inte har pengar. Det i sig gör att jag hamnar lite utanför, och det börjar kännas jobbigt.

Och så bär han glasögon. Han brukade använda månadslinser, men hade inte råd med nya. Så han använde samma par i sex månader. När han gick till optikerna senast visade det sig att han fått sår på hornhinnan.

– Men för andra, som kanske har värre medicinska problem, kan det ju vara riktigt illa. Vad gör man då?

Hur tänker du kring framtiden?

– Jag tänker, fast jag inte vill. Jag får inga svar. Jag vet ju aldrig hur morgondagen ser ut. Jag tror att man bara mår sämre om man tänker för mycket.

FOTNOT: Emre heter egentligen något annat, och vill vara anonym

 

 

FAKTA / Vem är fattig?

Den svenska gränsen för fattigdom går, enligt Statistiska centralbyrån, vid en disponibel inkomst på runt 9 100 kronor i månaden för en ensamstående utan barn. För en familj med två vuxna och två barn är gränsen cirka 22.500 kronor (2007). Disponibel inkomst är summan av alla skattepliktiga och skattefria inkomster minus skatt.

 


FAKTA / När inga andra pengar finns

• Försörjningsstöd (tidigare socialbidrag) betalas ut först när alla andra lösningar är uttömda. Tillgångar som besparingar, bil, fonder, aktier eller annat ska oftast säljas innan man kan få ekonomiskt bistånd.

•  Försörjningsstödet ska gå till livsmedel, kläder, skor, fritid, förbrukningsvaror, hygien, dagstidning, telefon, tv-avgift. Dessutom finns tillfälligt stöd för utgifter som tandvård, begravning, glasögon och liknande.

• Riksnormen för försörjningsstöd i år är 3 680 kronor i månaden för en ensamstående person. Utöver normen kan kommuner själva besluta om att ge ekonomiskt stöd  till utgifter som hyra, el, arbetsresor, sjukvård, hemförsäkring, avgift till fackförening, a-kassa eller liknande.